Herr talman! Vi har i dag att diskutera EU-kommissionens arbetsprogram för i år. Det är en sorts verksamhetsplan, egentligen. Jag menar inte att det låter mer upplyftande för den sakens skull. Som har påpekats här tidigare fick vi inte heller dokumentet på svenska i tid.
Jag tror att det är ännu mer väsentligt att dokumentet arbetades fram under hösten, innan dess att grönsakshandlare Mohammed Bouazizi i Tunisien satte eld på sig själv. Det var den bokstavligen den tändande gnistan till den revolt som sedan följde i Tunisien och därefter i Egypten och en rad andra länder i Nordafrika och Mellanöstern. Det är klart att det innebär att fokus kommer att förflyttas en del också i EU-kommissionens arbete. Det innebär också att återhämtningen i ekonomierna i Europa kan försenas en del.
Herr talman! De två viktigaste utmaningarna för kommissionen och för hela Europiska unionen, förstås, är att dels stärka återhämtningen av ekonomin i Europa, dels hantera förändringarna i vårt södra närområde. Finanskrisen har följts upp av statsfinansiella kriser. Det började i USA med en bolånekris och annat. Sedan har vi sett statsfinansiella kriser i flera medlemsstater, inte minst i Grekland, Irland och andra stater. Det har sin grund i euron, säger Vänsterpartiet. Jag skulle vilja säga att det i huvudsak har sin grund i vad man har gjort och inte gjort i Grekland. Man har inte alla gånger skött sina ekonomier i medlemsstaterna.
EU-kommissionen kan förstås göra en del för att förbättra situationen i Europeiska unionen som helhet. Den kan förbättra ekonomin som helhet och den inre marknadens funktionssätt. Den kan underlätta tekniksprång och mycket annat. Men det avgörande arbetet för att få ordning på ekonomierna kommer helt klart att behöva göras i medlemsstaterna framöver.
Herr talman! För att den inre marknaden ska fungera bättre är det viktigt att främja handel, investeringar och en mer flexibel arbetsmarknad. Det är viktigt för Sverige som ett handelsberoende land och ett mindre land aningen ute i periferin - i alla fall geografiskt - i Europeiska unionen att sådant som e-handel underlättas. På så sätt kan fler människor ta del av den tekniska utvecklingen eftersom vi ligger i framkant där. Där finns den digitala agendan, som det heter, som Europeiska unionen och EU-kommissionen arbetar med. Det är någonting som vi bör påskynda och utveckla.
Den andra stora utmaningen gäller förstås det som händer i Nordafrika. Det är det som är absolut viktigast just nu, inte bara för Europeiska unionen också givetvis också för vårt grannskap. Det är fantastiskt att befolkningarna i många arabländer, även i Iran, har protesterat mot sina regimer. Vi har nu sett hur 90 miljoner människor har befriats på kort tid - bara en månads tid - i Tunisien och Egypten från de regimer som har förslavat dem i årtionden.
EU har inte agerat tillräckligt starkt. Jag instämmer helt och fullt med tidigare talare som har betonat detta; EU har inte agerat tillräckligt starkt till stöd för kraven på demokrati. Men detta ska man inte ta till intäkt för att det nödvändigtvis bara är Europeiska unionens fel. EU består av 27 medlemsstater, och det finns ett antal medlemsstater som har motarbetat detta mycket kraftigt. Utrikespolitiken är inte ett område inom Europeiska unionen där man fattar majoritetsbeslut. Det är enhällighet som gäller i rådet i de centrala frågorna. Europeiska unionen är aldrig starkare än dess mest ihärdiga bromskloss.
Vi i Folkpartiet, och säkerligen många andra, menar att EU-kommissionen måste upparbeta nya relationer med nya makthavare i de länder där regimen har fallit och där regimens ledare har försvunnit eller pressats bort från makten men där militären fortfarande håller kontrollen. Vi måste bygga nya relationer, och inte bara relationer med makthavare och regimer utan också relationer med det civila samhället och med en rad olika krafter i samhället. Vi måste givetvis också tydligare betona demokrati och mänskliga rättigheter.
Kommissionen, där den svenska kommissionären liberalen Cecilia Malmström spelar en mycket viktig roll, måste nu kunna bygga upp en kapacitet för att hantera eventuella flyktingströmmar som kommer in till Europiska unionen till följd av oron i närområdet. Detta är viktigt, herr talman.
Jag noterar att Sverigedemokraterna i sin reservation och även i anförandet kräver hårdare tag mot illegal invandring. Jag tror att det i detta sammanhang är viktigt att betona att om Muammar Khadaffi sätter in stridsflyg mot sitt eget folk och människor flyr har i alla fall jag svårt att betrakta dessa människor som illegala om de kommer till EU. Om situationen fullständigt urartar och det blir massflykt måste EU kunna hantera detta.
I nära anslutning till migrationsfrågorna, herr talman, ligger också andra frågor som rör minoritetsskydd, medborgerliga rättigheter, mediefrihet och annat, precis som Walburga Habsburg Douglas nämnde i sitt anförande tidigare. I utskottets betänkande betonar vi att "kommissionen bör enligt utskottet fästa särskild uppmärksamhet på utvecklingen av yttrandefrihet och mediefrihet i EU:s medlemsländer liksom i dialogen med kandidat- och ansökarländerna".
Sedan årsskiftet är Ungern ordförandeland i EU, och ordförandeskapet inleddes med att regeringen öppnade ett ärende mot en radiostation som spelade fel musik vid fel tillfälle. Det är klart att ett sådant agerande från en regering inte är acceptabelt. Yttrandefrihet och mediefrihet liksom övriga mänskliga rättigheter är något vi kontinuerligt måste arbeta för att uppnå och behålla. EU-kommissionen bör få en starkare ställning att kritisera och kräva förändringar när medlemsstater inte följer grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Med de orden yrkar jag på att detta utlåtande läggs till handlingarna och att reservationerna avslås.
I detta anförande instämde Christer Winbäck (FP).