Herr talman! 1973 genomfördes en statskupp i
Chile. Den planerades i huvudsak av fyra generaler,
och hjärnan bakom kuppen sägs ha varit flygvapen-
chefen. Hans namn var Augusto Pinochet.
Denne flygvapenchef fortsatte som diktator. Det
kom att bli en 17 år lång diktatur med tiotusentals
politiska mord, tortyrer, våldtäkt som tortyr och hund-
ratusentals flyktingar i världen, bl.a. mina egna för-
äldrar. 30 000 av dessa flyktingar finns i Sverige. I
Sverige har vi också Carmen Gloria, som brändes
levande men överlevde skadorna. Detta nämner jag
som ett exempel på hur nära detta är oss.
År 1989 avvecklade militärjuntan sin regering,
men först såg man till att försäkra sig:
För det första ligger den militära makten fortfa-
rande hos Augusto Pinochet, som i dag är överbefäl-
havare för samtlig militär makt i Chile. Han är fortfa-
rande chef för flygvapnet.
För det andra såg man till att privatisera elmark-
naden och lagstifta om monopol för denna. Samme
minister i juntan som beslutade om detta köpte själv
upp företaget och såg till att samtlig elproduktion i
Chile styrs av den f.d. militärregimen.
Vad har vi då att lära av detta? Det har varit sex år
av demokrati i Chile, under två olika presidenter, men
för mindre än tre år sedan genomfördes ett nytt försök
till statskupp och konfrontation i Chile. Makten är
alltså ingalunda säker, och man bör vara medveten om
att den militära makten fortfarande hålls av en dikta-
tor.
Det är därför med sorg som jag konstaterar att
förhandlingar har inletts för att sälja JAS till flygvap-
net i Chile - ett flygvapen som alltså styrs av en f.d.
dikator och folkmördare.
Hur skall man tillämpa svensk lag, när det inte går
att säga exakt vilka mänskliga rättigheter som kränks,
utan när det bara är vansinnigt osmakligt? Vilka
principer skall vi tillämpa då?
Känner man dessutom till Chiles historia och sä-
kerhetspolitiska situation, kan man ingalunda säga att
det är ett säkert område.
Chile har i dag ett område i Sydpolen, där det
finns stora naturtillgångar som kan omsättas i pengar.
Konflikter om detta har förekommit mellan Chile och
Argentina och hotade så sent som på 80-talet att bli
väpnade konflikter.
Det finns i dag flera tecken på att Chiles demo-
krati är mycket osäker, och Sverige bidrar till den
demokratiska utvecklingen genom bistånd.
Jag hoppas att en dispens för export av JAS aldrig
ges, oavsett om Sverige har behov av att realisera ut
detta plan till ett tredje-världen-land.
Med denna vädjan vill jag sluta. Jag vet att stats-
råd i den nuvarande regeringen har uttryckt sig kri-
tiskt men sagt att de inte kan göra något åt det, trots
att det är osmakligt.
Jag hoppas att denna församling vet att göra något
åt denna osmakliga sak, inte bara av hänsyn till den
demokratiska utvecklingen i Chile utan också av hän-
syn till de 30 000 chilenare som bor i Sverige i dag
och som skulle vilja återvända till Chile.