Fru talman! Ulf Nilsson har frågat om jag avser
att ge Skolverket ett tydligt uppdrag att utvärdera om
betygen motsvarar kunskapsmålen.
Ulf Nilsson och jag hade en diskussion om samma
fråga här i kammaren den 19 februari 1999. Vi var då
som nu överens om vikten av att eleverna i den
svenska grundskolan får de kunskaper de behöver för
att framgångsrikt fortsätta sina studier i gymnasie-
skolan för att i förlängningen få såväl ett rikt yrkesliv
som ett rikt kulturellt och socialt liv. Vi var också
samstämmiga i bedömningen att ingen kan vara nöjd
förrän alla elever nått målen både i grundskolan och i
gymnasieskolan.
Ulf Nilsson misstänker att många elever i verklig-
heten inte har de kunskaper som motsvaras av deras
godkända betyg från grundskolan och att detta är
orsaken till de framtida misslyckandena i gymnasie-
skolan. Även om jag anser att vi måste ha förtroende
för att lärare och skolledare gör ett professionellt
arbete finns det anledning att seriöst diskutera denna
farhåga.
Låt mig dock säga att vi har fått en hel del nytt
underlag för diskussionen sedan 1999. Av den rapport
som Kvalitetsgranskningsnämnden lämnade i augusti
2000 om grunderna för betygssättningen i skolorna
framgår att många lärare anser sig ha haft för lite tid
och möjlighet att diskutera tillämpningen av systemet
med kolleger. De anser också att kompetensutveck-
lingen varit otillräcklig. Vi kunde dock se i den se-
naste betygsstatistiken från vårterminen 2000 att
lärarna i större utsträckning än tidigare använde alla
stegen i betygsskalan. Detta kan tyda på att de bättre
behärskar systemet.
I rapporten pekar inspektörerna på behovet av
fortsatt kompetensutveckling, fler kollegiala samtal
mellan lärare för bättre jämförbarhet och utveckling
av andra bedömningsgrunder än prov för att betygs-
sättningen ska bli mer likvärdig och konsistent. Hu-
vudmannens och rektors ansvar betonas också. Kva-
litetsgranskningsnämnden uppmanar staten att stödja
detta arbete bl.a. genom förtydliganden och kom-
mentarer till det nationella systemet.
På regeringens uppdrag har därför Statens skol-
verk alldeles nyligen redovisat ett arbete som innebär
att skolorna ska få tillgång till ett kommentarmaterial
om bedömning och betygssättning. Materialet inne-
håller en genomgång av bakgrund och författningsbe-
stämmelser men också en praktisk del med frågor och
svar om bedömning och betygssättning baserad på
intervjuer med ett stort antal lärare och elever.
Beträffande de nationella proven, som Ulf Nilsson
också tar upp i sin interpellation, håller jag med om
att bortfallet är ett problem. Det är dock främst på
lokal nivå som insatser för att motverka detta måste
göras. Jag tycker självklart att de nationella proven
och andra lokalt utformade prov är viktiga instrument
som stöd för lärarna i deras bedömning. Sambandet
mellan resultaten på de nationella proven och betygen
ska dock inte överbetonas. Skriftliga prov är också
alltför dominerande som underlag för betygssättning
enligt inspektörernas rapport. Här pågår på många
skolor ett utvecklingsarbete med andra typer av be-
dömning, bl.a. portfoliometoden och annat mer kon-
tinuerligt utvärderingsarbete, där också eleven har ett
större inflytande över sin studieutveckling. Detta
arbete bör uppmuntras eftersom det också innebär en
utveckling av det pedagogiska arbetet som helhet.
Sammanfattningsvis anser jag i likhet med Ulf
Nilsson att tillämpningen av betygssystemet måste
följas noggrant. Jag är emellertid övertygad om att de
viktigaste insatserna behöver göras i kommuner och
skolor och i en direkt dialog med dem. Skolverket gör
uppföljningar inom ramen för sitt ordinarie uppdrag,
bl.a. i arbetet med revidering av kursplaner och be-
tygskriterier. Verket har dessutom fått ett mer riktat
utvecklingsuppdrag gentemot kommunerna, där frå-
gan om betygssättningens kvalitet blir naturlig att ta
upp i samband med diskussion om kvalitetsredovis-
ning och behov av kompetensutveckling.
Jag anser att det ligger inom ramen för Skolver-
kets arbete att följa kvaliteten i betygssättningen och
kontinuerligt göra uppföljningar av sambanden mel-
lan betygssättningen och uppnåendet av kunskapsmål.
Därför anser jag inte att Skolverket behöver få ett
särskilt uppdrag.