Fru talman! Så har det nu blivit dags i denna sena
timme för trafikutskottets ledamöter och eventuellt
andra att debattera transportpolitik. Det är snart ett år
sedan som riksdagen fattade ett mer långsiktigt beslut
i den här frågan. Transportpolitiken har omprövats
ungefär var tionde år här i riksdagen. I fjol fattades
det beslut som på något sätt ersatte beslutet från 1988.
Det beslut som vi fattar med anledning av detta
betänkande omprövar inte grunden och de riktlinjer
som då fastställdes. Det kan kanske vara skäl att se
tillbaka något på det vi sade för ett år sedan.
Vi sade i riksdagen den 2 juni att det övergripande
målet skulle vara att säkerställa en samhällsekono-
miskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför-
sörjning för medborgarna och näringslivet.
Riksdagen slog också fast fem delmål som är bra
och långsiktiga.
1. Tillgängligt transportsystem.
2. Hög transportkvalitet.
3. En säker trafik.
4. En god miljö.
5. En positiv regional utveckling.
I utskottets text i dag kan vi läsa att genom bil-
dandet av ett nytt näringsdepartement har transport-
politiken integrerats närmare med den övriga tillväxt-
politiken. Man skriver vidare om betydelsen av att
vidareutveckla de transportpolitiska målen med
etappmål.
Jag tror inte att det är nödvändigt att vara ledamot
av trafikutskottet för att man skall inse transportpoli-
tikens stora betydelse för vårt lands utveckling på
snart sagt alla områden. De allra flesta förstår också
att det kräver ett stort mått av engagemang och arbete
från de ansvariga för att transportpolitiken skall bli
något bra i enlighet de beslut vi fattade för ett år se-
dan i riksdagen.
Låt oss inte nu utropa några förkastelsedomar
över regeringens politik på det här området. Jag
tyckte i och för sig att Lars Björkman var snubblande
nära detta. Men låt mig, fru talman, ändå få uttrycka
en liten gnagande oro över att berörda ministrar på
det här området har lite för många saker på sina
agendor för att riktigt hinna med de viktiga trafik-
och transportfrågorna.
Aldrig så kompetenta ministrar måste också ha en
del tid att ägna åt de ansvarsområden de har fått sig
tilldelade. Jag tycker att vi redan har märkt hur oer-
hört svårt det är för oss i trafikutskottet när vi vill
komma till tals med ansvariga ministrar. Det är illa-
varslande för sakens skull. Vi måste ha ansvariga i
regeringen som med full kraft kan ägna sig åt det här
området som, det är vi alla ense om, är så viktigt.
Fru talman! Goda kommunikationer är en absolut
förutsättning för att Sverige, hela Sverige, skall leva
och utvecklas. När riksdagen för ett år sedan fast-
ställde riktlinjerna för en ny transportpolitik var ru-
briken Transportpolitik för hållbar utveckling.
För oss i Centerpartiet är det självklart att ett
kretsloppsanpassat och långsiktigt hållbart samhälle
förutsätter ett grönare transportsystem. I dag svarar
bil- och lastbilstrafiken för det mesta av de miljöfarli-
ga utsläppen i form av koldioxid, kväveoxider, sva-
veloxider och kolväten. Med samma mängd kol-
dioxidutsläpp kommer en person hundra gånger läng-
re om han färdas med tåg än om personen i fråga
färdas med bil eller flyg. Det tycker jag är tankeväck-
ande för oss i en sådan här debatt där vi talar om
långsiktigt hållbara system.
Användningen av fossila bränslen måste minska.
Enligt Centerpartiets uppfattning har inte regeringen
tillräckligt tydligt och tillräckligt långtgående tagit
tag i de miljöproblem som är förknippade med trafi-
ken, i synnerhet i anslutning till storstadsområdena.
På liknande sätt som vi i dag diskuterar nollvisionen
inom trafiksäkerhetsarbetet menar vi från Centerpar-
tiet att det också är dags att forma en nollvision för de
fossila bränslena.
Det här arbetet kan åtminstone ha tre viktiga ut-
gångspunkter. För det första bör det främja miljöan-
passade trafiklösningar som tågtrafik och sjöfart.
För det andra bör det successivt och systematiskt
ersätta den traditionella bensinen och dieseln med
miljöriktiga bränslen. Motoralkoholer som metanol
och etanol är användbara och effektiva bränslen som
redan i dag används. Vi hade ju en uppvaktning från
Svensk etanolutveckling i utskottet som väldigt tyd-
ligt visade på vilka möjligheter just etanol har att bli
ett mycket viktigt bränsle på den svenska marknaden.
Vi vet också att de här bränslena, t.ex. etanol, an-
vänds framgångsrikt redan i dag, bl.a. i busstrafiken
här i Stockholmsregionen. Det kunde vi höra härom-
veckan när vi i trafikutskottet bl.a. besökte SL och
fick information om de här frågorna.
För det tredje vill vi i Centerpartiet lyfta fram att
det här med att reducera de fossila bränslena kräver
en satsning på mer energieffektiva fordon och moto-
rer. På den här punkten, fossila bränslen, har Center-
partiet en reservation tillsammans med Vänsterpartiet
och Kristdemokraterna eftersom vi inte är helt nöjda
med utskottets ställningstagande och skrivningar. Det
är vackra skrivningar. Det är bra skrivningar. Men vi
tycker att det är lite tunt när det gäller substansen i
skrivningarna.
Jag är, liksom Johnny Gylling, lite förvånad över
att inte också Miljöpartiet kunde vara med på den här
reservationen. Ni brukar ju tala väl om vikten av att
reducera de fossila bränslena. En elak tanke slog mig.
Ni har ju varit med om att förhandla fram vårpropo-
sitionen, och där har vi sett hur regeringen aviserar
skatt på biobränslen från år 2004. Men det är väl lite
elakt tänkt kanske att det kunde finnas ett samband
med att Miljöpartiet, som ju står bakom regeringen i
den här frågan, nu inte ville vara med på den här
reservationen i trafikutskottet. Det kanske vi får ut-
klarat när Mikael Johansson kommer upp i talarsto-
len.
I en annan reservation lyfts frågan om miljöstö-
rande trafikavgifter fram. Vi menar att också den här
metoden kan vara ett effektivt och framgångsrikt sätt
att minska det hårda trycket från privatbilismen i
storstäderna. Samtidigt kan det också bidra till att
minska miljöbelastningen.
Det kanske mest kända exemplet på avgifter av
det här slaget är hämtat från Singapore. Det pratade
Karin Svensson Smith om. Där har man i väldigt
många år tillämpat det här systemet, och det har varit
så framgångsrikt att man nu också kan sänka avgif-
terna något och ändå ha den effekten att de dämpar
bilismen i staden. Det tycker jag är tänkvärt och något
att följa efter här i Sverige också.
Som framgår av reservation 9 vill vi i Centerparti-
et öppna den här möjligheten också i Sverige för
kommuner som så önskar. Med tanke på de stora och
växande trafikproblemen i storstäderna bör riksdagen
möjliggöra för kommunerna att tillämpa den här
modellen.
Denna fråga om de växande trafikproblemen i
storstäderna för oss, fru talman, slutligen till den sista
reservationen i detta betänkande. Den tar upp detta
med att man nu i snabb takt bygger nya stora trafikle-
der för att möjliggöra mer - inte mindre - biltrafik i
Stockholmsregionen.
I en tid när Vägverket sätter tvärstopp för alla
nyinvesteringar runtom i landet under åtminstone två
år är det särskilt stötande hur miljarderna tillåts rulla
till Södra länken här i Stockholm. Därmed öppnas
också möjligheten att gå vidare med andra miljard-
slukande och biltrafikalstrande projekt runt Stock-
holm. Vad som främst behövs i Stockholmsområdet
är inte mer biltrafik utan ökad spårkapacitet för att
den lokala, regionala och nationella tågtrafiken skall
kunna utvecklas. Men det kommer nu återigen i bak-
grunden när asfalt- och betongprojekten tar för sig.
För vissa partier finns det alltid pengar att anslå
när det handlar om projekt typ Södra länken i Stock-
holm för 6 miljarder och öresundsbroar och ci-
tytunnlar för ännu mer pengar. När det handlar om
viktiga projekt utanför storstadsområdena är det alltid
mycket besvärligare att skapa majoriteter för kraft-
fulla satsningar.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servation 5. Jag står självfallet bakom andra reserva-
tioner där Centerpartiet är med, men för tids vinnande
i voteringen nöjer jag mig med att yrka bifall till
reservation 5.