Herr talman! Jag tycker att det har varit en intressant debatt. Jag sitter inte alltid med i utrikesutskottet, utan jag har ett litet annat perspektiv utifrån att jag är försvarspolitiker i första hand. Jag har dock läst ert betänkande. Rubriken för just det här avsnittet är Globala utmaningar. Sedan har man pratat om klusterbomber och massförstörelsevapen. Jag har all respekt för att vi ska diskutera det, men jag har ett litet annat perspektiv i mitt anförande. Låt mig få framföra det.
Vi vet att kriser och katastrofer inträffar. Däremot vet vi nästan aldrig i förväg var och när de inträffar och vilka konsekvenserna blir, och kanske just därför måste vi var och en vara beredd på att även vi själva kan drabbas. I vårt sårbara samhälle behöver det inte handla om terrorism. Det handlar också om stora naturkatastrofer, som dem vi har följt de senaste dagarna, eller någon annan viktig händelse.
Skydd och säkerhet är en del av välfärdsfrågorna. Förebyggande och förberedande åtgärder kan, om de uteblir, kosta åtskilligt mer än åtgärderna som sådana. Det gäller inte minst om även det svårbokförda mänskliga lidandet tas med i beräkningen liksom undergrävandet av myndigheters trovärdighet i allmänhetens ögon. Hos den enskilda människan sitter sårbarheten i huvudet.
Redan medvetenheten om att livshotande situationer inträffar, ofta utan förvarning, ökar vår förmåga att klara oss. Den som, utöver en mental beredskap, vet hur man skyddar och räddar liv, hur man ger medmänskligt stöd samt hur man avlastar myndigheter är en oumbärlig tillgång för samhället både här hemma och där borta.
Herr talman! Hot, risk och säkerhet är begrepp som kan laddas med olika innebörd. De hot och risker som världen och dess invånare står inför i dag ser annorlunda ut än tidigare. Hotbilden är mer komplex och omfattande. För närvarande gör vi bedömningen att det inte existerar ett hot om ett storskaligt militärt angrepp mot vårt land. I andra delar av världen finns krigshotet fortfarande kvar både inom och mellan stater.
Herr talman! Den tekniska utvecklingen gör samhället mer sårbart. Tydligast framstår detta inom informationssektorn där systemen kan manipuleras i brottsliga syften. Fjärrstridsmedel kan komma att användas i allt större utsträckning. Brister i kontrollsystem kan leda till ökad spridning av massförstörelsevapen. Detta är exempel på svagheter som antagonister kan utnyttja. I framtiden måste också fattigdomens konsekvenser, resursbrister, naturkatastrofer, epidemier och olika miljöhot kunna hanteras på ett bättre och mer effektivt sätt.
Globaliseringen och teknikutvecklingen för människor allt närmare varandra. Världens länder och invånare blir gränslöst beroende av varandra. Den viktigaste lärdomen av de senaste årens säkerhetspolitiska förändringar är att samarbete länder och organisationer emellan är helt nödvändigt för att skapa och upprätthålla säkerhet.
Herr talman! Sverige håller på att bli en alltmer integrerad del av Europa i globaliseringens tidevarv. Vår säkerhet kommer alltid att vara kopplad till våra grannars och Europas säkerhet. Det är uppenbart att Sverige, som en del av Norden och Europa och genom sitt medlemskap i EU, är en del i en större säkerhetspolitisk gemenskap. Vi ser även positivt på ett ökat, fördjupat samarbete inom Norden.
Vi kristdemokrater menar att morgondagens försvars- och säkerhetspolitik måste vara anpassad till morgondagens hotbild. En viktig del i det vi menar kommer att utgöra grunden till många konflikter framöver är de konsekvenser som klimatförändringar får för vitala naturresurser. Naturtillgångarna har alltid varit viktiga beståndsdelar i säkerhetspolitiken.
Herr talman! Under förutsättning att Ryssland även fortsatt åtnjuter fördelarna av höga gas- och oljepriser finns det emellertid en anledning att anta att de stora försvarssatsningarna kommer att fortsätta. Givet detta kan man anta att Rysslands militära förmåga kan komma att öka i framtiden. Ryssland står samtidigt inför svåra utmaningar och flera avgörande vägval när det gäller sin försvarsmakt, inte minst på grund av den demografiska utvecklingen med allt färre unga som kan utgöra underlag för den massarmé som man räknar med.
Det blir givetvis också intressant att höra vad som kommer ut av statsministerns och utrikesministerns besök i Ryssland som pågår just nu.
Herr talman! Det råder ingen brist på vapen i världen, och det gäller inte minst små och lätta vapen. I de konflikter där flest civila faller offer har tillgången till vapen, trots embargon och internationella överenskommelser, snarast ökat på senare år. Det är ytterligt allvarligt att länder som Kina säljer vapen till Sudans och Burmas regeringar. Dessa vapen kan bevisligen användas mot civila. Antalet offer i ett antal blodiga konflikter skulle ha varit väsentligt lägre om världssamfundet satt en hårdare press på de länder som säljer vapen till illegitima regimer. Sverige måste vara tydligt i sin kritik av vapenspridningen till dessa regimer.
Spridningen av massförstörelsevapen är ett säkerhetshot som också måste tas på stort allvar. Det krävs tydliga markeringar från Sverige, EU och FN mot Irans anrikningsprogram. Det är också viktigt att verka för stabilitet i länder som Pakistan där det redan finns en betydande kärnvapenarsenal. Det är en moralisk uppgift för den demokratiska, frihetliga delen av världen att kraftfullt motverka kärnvapenspridningen.
Herr talman! I den nya världen är ensam svag. Kristdemokraterna menar att europeiska samarbets- och samverkansformer, inte minst på krishanteringsområdet där Sverige har varit pådrivande, bidrar till frihet, fred och välstånd i Europa samt till ökad säkerhet och utveckling även utanför Europa.
Till detta kommer avslutningsvis den viljeyttring från en bred majoritet i riksdagen genom den solidaritetsförklaring som Sverige har anslutit sig till, nämligen att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat land i vår närhet. Vi förväntar oss också att andra länder kommer till vår undsättning om vi skulle drabbas.