Fru talman! Jag delar Gudrun Lindvalls uppfatt-
ning. Det finns all anledning att fundera över detta,
och vi får vänja oss vid den här typen av naturfeno-
men, om vi ska kalla dem katastrofer eller inte låter
jag vara osagt.
Men på grund av klimatförändringar kommer vi
att få mer vatten i våra sjöar än tidigare. Då måste vi
försöka att förebygga det så långt som det låter sig
göras. Det som Gudrun Lindvall pratade om är ett sätt
som också lantbruket självt kan påverka och förändra.
När man beslutade att avskaffa systemet med
skördeskadeskydd 1994 träffades en överenskommel-
se med LRF. LRF tog så att säga över ansvaret. Ett
övertagande av ansvaret innebär ju att man får ett
ansvar för att göra någonting. Men det genomfördes
också sådana förändringar i skattelagstiftningen som
ökade möjligheterna att balansera det ekonomiska
resultatet mellan olika år.
Dessutom gjorde anslutningen till EU att andra
typer av ersättningar kom in i bilden som vi inte hade
haft förut. Vi var ju på väg att skapa ett avreglerat
system efter ett kolossalt reglerat och centraldirigerat
system. Det fanns alltså många sådana skäl för att inte
ha kvar det gamla systemet med skördeskadeskydd.
Återigen: Om vi nu lyckas att få till stånd en an-
nan - och förhoppningsvis bättre jordbrukspolitik -
kan det återigen finnas skäl att se över detta, och det
har vi gjort på EU-nivå. På nationell nivå finns det en
arbetsgrupp som ska börja att titta på de här sakerna
som vi just nu har pratat om.