Fru talman! Jag skall börja med att ta upp statisti-
ken om sysselsättningen. Den statistik som jag hänvi-
sade till handlar om jämförelser från oktober till ok-
tober. Den redovisades för någon vecka sedan. Från
oktober 1997 till oktober 1998 ökade faktiskt syssel-
sättningen med 100 000. Men om vi jämför det med
kalenderåret 1998 så är ökningen något mindre för
kalenderåret därför att sysselsättningsökningen har
trappats av något under det senaste året.
Men poängen var att nu ökar sysselsättningen.
Sysselsättningen ökar, och den ökar fortsättningsvis.
Och det tror jag är en grund för att vi skall lyckas
med välfärdspolitiken.
Den andra frågan som Karin Pilsäter ställde
handlar i grunden om två viktiga principer. Båda två
måste vi upprätthålla. Å ena sidan skall de beslut som
fattas här i riksdagen och som gäller möjligheten att
skapa nationella mål följas. Å andra sidan är det klart
att vi gemensamt slåss för en sorts kommunal själv-
bestämmanderätt. Det är inte alldeles enkelt att reda
ut detta. Min ståndpunkt är ganska klar, nämligen att
om kommuner, oavsett partibeteckning hos dem som
bestämmer, inte följer det som beslutas här får vi hitta
sanktioner mot kommunerna.