Herr talman! Jag är glad att inte Moderaterna har större inflytande på regeringen och skulle önska att det var ännu mindre i en rad frågor, om flyktingpolitiken och så vidare. Men både jag och Katarina Brännström tillhör oppositionspartier och bedriver vår politik utifrån det.
Det Vänsterpartiet gör tillsammans med regeringen är att lägga fram budgetar som förändrar livet till det bättre för många människor. Det är bra. När till exempel kommuner får större ekonomiskt utrymme kan de anställa fler människor, och det förändrar arbetsvillkoren för många av de människor som jobbar inom välfärden. Det är bara några exempel.
Självklart tycker jag dock att regeringen skulle kunna göra mer i de här frågorna. Det tycker inte Katarina Brännström. Hon tycker inte att regeringen ska göra mer och kan då vara glad över det som är. Men jag kan konstatera att med Katarina Brännströms parti i regering skulle det vara helt stängt för de här förändringarna. Nu är det inte så, för vi, tillsammans med många andra som arbetar i de fackliga organisationerna med flera, jobbar för att få till lagstiftningar på de här områdena som kommer ikapp och gör att de fackliga organisationerna får större möjligheter att teckna goda, ansvarsfulla och flexibla avtal med arbetsgivarna på precis det sätt som den svenska modellen är tänkt att fungera.
Det ni gjorde under er regeringstid var, som jag var inne på, att införa till exempel allmän visstid med de villkor som gäller i dag och som gör att det skapas ett stort godtycke på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna behöver inte förklara varför de vill ha en annan anställningsform än tillsvidareanställning. Det är ett problem som jag tror och hoppas att vi kommer att lösa inom kort.