Fru talman! Jag hoppas att mobbningsoffren ska
stå i centrum för den här debatten. Det är dem som vi
i den här salen med skolplikten varje dag tvingar till
skolan. Det är dem som vi i vuxenvärlden inte har
kunnat ge det skydd de har rätt till. De tvingas till
dagar fyllda av slag och kränkningar, av utfrysning
och förnedring, följda av nätter med magont och
mardrömmar inför nya dagar av slag och förnedring,
utfrysning och kränkningar.
Vi har en ny skolminister, som jag hälsar varmt
välkommen i sitt nya, viktiga värv. Den förra inledde
en mobbningsdebatt här i riksdagen med att tala om
hur synd det var om mobbarna, förövarna. Det är det
kanske. Men det är mer synd om offren - låt oss vara
tydliga på den punkten!
Nu har vi en minister som säger bättre saker än
den gamla. Men det duger inte som ambitionsnivå. Vi
måste han en minister som också gör bättre saker än
den gamla. Min andra förhoppning, förutom att
mobbningsoffren ska stå i centrum, är att det här blir
en debatt med konkreta besked, där mobbningsoffren
och alla vi som känner med dem får ett tydligt intryck
av att nu kommer befogenheterna som rektorer och
lärare behöver för att skydda offren bättre. Nu kom-
mer de att bli en realitet.
Nu har den nye ministern sex minuter på sig att
berätta om vilka konkreta åtgärder han är redo att
vidta. Använd dem väl, Thomas Östros!