Fru talman! Nej, men det är en prioriteringsfråga. Man använder resurser som skulle ha kunnat användas för att förbättra svenskundervisningen för fler. Man sjösätter ett system som hitintills, enligt de utvärderingar som har gjorts, inte har lett till att fler lär sig svenska språket.
Vi vill yrkesanpassa, individualisera och specialisera språkundervisningen så att fler kan nå framgång i erövrandet av svenska språket. Vi ser att människor är olika och har olika behov och förutsättningar, precis som Eva Flyborg hade sina behov av att lära sig ett nytt språk när hon kom till Volvo Personvagnar.
Den enda populism jag hör här är Eva Flyborg som flyr undan fyra års ansvar. Vi kan gå ända tillbaka till början på 90-talet och den förra borgerliga regeringen och se på de förändringar som gjordes i flyktingmottagningen då. Men jag tycker att det är för platt att ägna sig åt den typen av debatt. Jag vill diskutera framåt. Hur förbättrar vi villkoren så att fler kan erövra svenska språket och så att fler kan nå möjligheten till jobb?
Nu har det gått åt fel håll ett par år. Hur ser vi till att fler kommuner tar ett ansvar för flyktingmottagandet? Här i Stockholmsregionen är det fyra kommuner som bär upp 75 procent av flyktingmottagningen till hela regionen. Vi har kommuner som oavsett politisk färg fortfarande vägrar ta emot flyktingar. Det är klart att det påverkar. Det har gått fyra år, och regeringen har inte gjort något åt det. Nu, i elfte timmen, sjösätter man lite experiment med lotsar och sfi-bonus och slår sig för bröstet och säger: Titta, vi tar ansvar!
Låt oss gå åter till grundfrågan. Ni skriver att fler kommer att nå godkänt resultat när ni inför sfi-bonussystemet. Jag frågar: Vilka belägg har ni för att det är så? Svara på frågan, är du snäll!