Fru talman! Jag vill tacka kommunikationsminis-
tern för svaret. Dock skulle jag gärna se att kommuni-
kationsministern litet grand ytterligare utvecklade
svaret på mina frågor, eftersom hennes svar mer var
ett konstaterande av hur det står till än att det var ett
uttalande om viljeinriktning.
Väl fungerande kommunikationer är något oerhört
viktigt. Det är t.o.m. avgörande för om vi framgångs-
rikt skall kunna utveckla hela Sverige och i fortsätt-
ningen få hela Sverige att leva. Jag representerar
Gävleborgs län och är naturligtvis mest intresserad av
att också det länet får rättvisa villkor jämfört med
andra län. För både Gävleborg och Jämtland är det
avgörande för en positiv utveckling att det finns goda
transportmöjligheter vad gäller både gods- och per-
sontransporter. Eftersom en stor del av Sverige berörs
tycker jag att det, såväl av miljöskäl som av regionala
och internordiska skäl, är av nationellt intresse att
Atlantbanan kan prioriteras. Kommunerna längs Nor-
ra stambanan, länsstyrelserna och näringslivet betonar
väldigt ofta hur angelägna de här satsningarna på
snabbtåg är.
Jag antar att också kommunikationsministern får
brev då och då. Senast för några veckor sedan fick vi
ju ett brev från en av de aktuella kommunerna - vi har
tidigare fått brev från både Ljusdal och Bollnäs, och
nu fick vi från Ovanåkers kommun. I brevet under-
stryker man vikten av att upprustningen fullföljs men
också betydelsen av att det blir trafik på banan och att
tågen stannar på de stationer som passeras. Vi har ju
litet dåliga erfarenheter från den gångna vintern av
SJ:s sätt att hantera de här frågorna. Man berättade då
plötsligt att nattågen skall rulla men att de inte skall
stanna i Bollnäs och Ljusdal. Sedan kunde man ändra
på detta väldigt snabbt när ett kommunalråd i Hälsing-
land skrek till och träffade den avgående SJ-chefen.
Om ett kommunalråd har ett sådant stort inflytande
utgår jag från att ett statsråd har avsevärt mer infly-
tande på de här viktiga frågorna.
Jag frågade i min interpellation om det förs några
resonemang med företrädare för den norska regering-
en för att påskynda snabbtågsanpassningen av den
återstående delen av sträckan Stockholm-Oslo och
Östersund-Trondheim för att visionen om en snabb-
tågstriangel skall kunna förverkligas. Skalar man bort
en del av svaret landar det på att det redan i dag förs
en diskussion mellan Kommunikationsdepartementet
och det norska Samferdseldepartementet om in-
frastruktur- och trafikfrågor på ömse sidor om grän-
sen. Då skulle jag gärna vilja veta: Vad avhandlas i
sak i de diskussionerna? Har man kommit någon vart?
Hur ser det ut? Finns visionen om en snabbtågstri-
angel kvar, eller var det bara ett luftslott, något som
ventilerades för en tid?
När det sedan gäller min andra fråga om dubbel-
spåret Älvkarleö-Bomansberget säger kommunika-
tionsministern att möjligheten att tidigarelägga dessa
projekt måste ställas mot andra angelägna projekt.
Vad betyder det konkret? Betyder det att regeringen
har någon ambition att ordentligt påskynda detta,
eftersom det gäller den trånga sektorn som berör både
Ostkustbanan och Stambanan? Projektet är ju oerhört
viktigt från den synpunkten. Erfarenheterna från Ci-
tytunneln i Malmö och Södra länken i Stockholm
visar att det faktiskt går att åstadkomma ganska
mycket om viljan finns hos regeringen.
Slutligen frågade jag om snabbtågen skall gå på
Stambanan eller inte. Jag vill gärna att kommunika-
tionsministern utvecklar detta. Är regeringens klara
ambition att det faktiskt skall gå snabbtåg på Stamba-
nan och att de skall stanna på de stationer som passe-
ras?