Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5 om saklighet och opartiskhet.
Fria medier är grundläggande i en demokrati och i ett fritt och öppet samhälle. Vi moderater värnar ett robust konstitutionellt skydd för yttrande- och tryckfriheten och spelregler i övrigt som garanterar mediernas oberoende och möjliggör mångfald och konkurrens.
Mediepolitikens centrala uppgift är att skapa förutsättningar för ett brett spektrum av medier som kan verka självständigt på olika nivåer och i olika format. Att värna mångfalden är en viktig moderat utgångspunkt för diskussion och reformarbete på mediepolitikens område.
En annan utgångspunkt för oss är att högkvalitativ public service har en mycket viktig roll att fylla även i framtiden. Det handlar om att kunna nå hela befolkningen med information. Public service är en viktig del av vår civila beredskap. Vidare utgör högkvalitativ public service ett slags demokratisk infrastruktur - ett offentligt rum som tillhandahåller information och diskussion till alla medborgare.
Vår uppfattning är att public service fyller en demokratisk funktion, men vi värnar samtidigt mediemångfalden. Därför måste de statliga programföretagens uppdrag ha en tydlig inriktning och vara begränsat i omfång.
En väl fungerande mediemångfald kan bara uppnås med rättvisa och tydliga regler och en balans mellan de statliga bolag som driver verksamhet och den fristående kommersiella mediesektorn. Här blir ett observandum för politiken att vi måste vara uppmärksamma på att inte denna balans rubbas. Det är också grundläggande i våra reservationer.
I propositionen går det att läsa följande: "För att uppfylla de mediepolitiska målen menar regeringen att det krävs en mediepolitik som både skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för marknadens aktörer - - -."
Det är en alldeles utmärkt ambition. Men varför genomsyrar inte denna klokskap propositionen i alla delar?
Jag vågar påstå att vi här i kammaren från samtliga partier kommer att få höra ett instämmande i vikten av en mediemångfald. Men hur denna balans ska kunna upprätthållas saknas i alla delar.
Regeringen föreslår att systemet med förhandsprövning ska behållas under kommande tillståndsperiod, men att vissa ändringar görs. Vi välkomnar att det görs vissa ändringar. Men vi anser också att man måste kunna vidga denna förhandsprövning, både ur konkurrenssynpunkt och ur ett statsstödshänseende. Att ingen förhandsprövning har gjorts sedan den infördes är mycket otillfredsställande och en indikation på att systemet inte fungerar.
Att regeringen nu föreslår att andra än programföretagen får anmäla tjänster för prövning är jättebra, och det välkomnar vi. Men att nu inskränka prövningen till att gälla enbart nya tjänster inom den kompletterande verksamheten är oacceptabelt. Regeringen bör i sändningstillståndet ställa krav på att nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för både kärnverksamheten och den kompletterande verksamhet som programföretagen vill lansera även fortsättningsvis ska anmälas.
Fru talman! I dag finns glädjande nog en riksdagsmajoritet för att förhandsgranskningsprocessen måste ändras, så att inte regeringen fattar det yttersta beslutet. Vår uppfattning är tydlig. För att inte balansen avseende mediemångfald ska rubbas måste en utvidgad och tydligare förhandsprövning göras. Det är positivt och helt i rätt riktning att regeringen föreslår att andra än programföretagen får anmäla tjänster för prövning. Men tiden tolv månader är för lång, och vi anser att sex månader är den period som är rimlig. Det var också det som utredningen föreslog.
Fru talman! Politiken ska inte fatta beslut om vilka program som ska produceras i SVT, SR och UR och inte heller om innehållet i programmen. Armlängds avstånd måste alltid gälla. Att public services publicistiska oberoende måste skyddas är oomtvistat och viktigt. Ingen vill ha statskontrollerad journalistik. Det ser vi exempel på i världen, och det är verkligen någonting som vi inte vill ha i Sverige. Den journalistiska integriteten och oberoendet inom public service måste värnas liksom att public service-företagen ges möjlighet att verka under förutsägbara villkor genom rimligt tilltagna tillståndsperioder.
Samtidigt är public service en författningsskapad verksamhet, finansierad via staten, det vill säga via skattebetalarna, och styrd av villkor som fastställs av riksdag och regering. Det är med andra ord demokratiskt legitimt och en förutsättning att politiken definierar uppdraget samt beslutar om spelregler rörande bolagsstyrning, medieetisk granskning etcetera.
Vi ställde oss bakom den public service-avgift som sedan den 1 januari i år är en skattefinansiering av public service. Men vi har vid flera tillfällen framfört kritik om att övergången till en ny finansieringsmodell borde ha föregåtts av en ordentlig utredning och omprövning av public service-företagens uppdrag. Men regeringen bortsåg från detta, och nu kom besluten i fel ordning.
Opartiskhet, saklighet och legitimitet är ett absolut krav på public service. I tider av fake news och desinformation har en objektiv public service en stor roll att fylla medan motsatsen, osaklighet och partiska statsmedier, inte hör hemma i en demokrati. Därför är granskning och transparens av största vikt.
Fru talman! Det är angeläget att ett nytt medieetiskt system kommer på plats. Det är mediebranschen själv som har väckt ett intressant förslag om ett frivilligt och självreglerande system genom att en allmänhetens medieombudsman och en medieetisk nämnd tillsätts. Vi menar att regeringen bör slå fast att programföretagen ska underställas en medieetisk granskning och att det är upp till branschens parter att komma överens om hur ett sådant system ska utformas.
Men bolagens inriktning, hushållning med resurser, kvalitetsarbete och transparens är av allmänt intresse och bör, som i alla andra verksamheter som finansieras med skattemedel, följas noga och tas ansvar för av styrelserna. Men riksdagen måste kunna utvärdera den icke-publicistiska verksamheten, inte minst genom sina egna institutioner som Riksrevisionen. Det är en kritisk fråga hur hela denna ordning för styrning och uppföljning ska utformas framåt.
Fru talman! Slutligen anser jag att regeringen i det nya sändningstillståndet har lagat efter läge, det vill säga att det är ett lapptäcke av gammal mediepolitik med ytterst få nya framåtsträvande inslag. Därav alla 24 reservationer. Inför nästa sändningstillstånd behöver Sverige en mediepolitik för den längre horisonten i ett medielandskap som förändras i mycket hög takt. Vi moderater kommer för vår del att ta fram en långsiktig politik för en ny medietid.
(Applåder)
I detta anförande instämde Annicka Engblom, Viktor Wärnick och Ann-Britt Åsebol (alla M).