Fru talman! Tack, Christer Nylander, för frågorna! Jag tycker absolut att det är viktigt att vi har en struktur som inte ställer bolag mot varandra och att alla viktiga röster ska få höras. Det är inte vår tanke att public service-bolagen ska dominera och slå ut lokala aktörer. Det jag försökte visa är att vi vill ha en mångfald av perspektiv och en mångfald av aktörer. Frågan är hur man gör detta på bästa sätt och hur man ser till att allmänheten får de nyheter och den information som de kan behöva.
Det finns andra tillfällen än när det gäller public service-bolagens villkor då frågan kan regleras, och det tycker jag att Christer Nylander själv lyfte i sitt anförande. Det är inte public service som är det stora problemet och den stora utmanaren för de privata bolagen, utan det är de reklamintäkter som har hamnat hos de globala jättarna. Jag tycker att Christer Nylander tydliggjorde detta väldigt bra i sitt inlägg. Det är alltså inte public service som har gått in och slagit undan benen för de privata aktörerna.
Däremot måste vi inse att många av de privata mediehusen har bekymmer. Det blir allt större koncerner, man får mindre lokalbevakning och det en blir monopolställning för några få bolag. Många redaktioner skär ned, och man har inte möjlighet att bedriva den goda journalistik som man skulle vilja. Men detta ska vi adressera i mediepolitiken i stort. Vi ska titta på frågorna om presstöd och mediestöd, och vi ska titta på andra delar som inte gäller just public services villkor.
Jag tycker att hela tanken bygger på en felaktig grund. Som jag nämnde finns det ingenting som tyder på att en stark public service innebär ett hot. Det är snarare så att människor som är välinformerade och intresserade får ett intresse av att söka information på flera håll.