Fru talman! Att det var omodernt och att förändringar behövde göras är vi fullkomligt överens om. Vi var också överens om att det behövdes en annan finansiering. Vi var inte överens, inte ens i den förra omgången i kulturkommittén, om i vilken ordning detta skulle ske.
Det är lite grann som när man i samband med regionreformen skapade Region Blekinge. Man beslutade att slå samman kommunförbunden och sa: Nu ska vi ha ett Region Blekinge, och det ska kosta så här mycket. Sedan kom man på: Jamen vad tusan ska vi hålla på med, då?
Enligt denna ordning agerar även den här regeringen. Man måste först veta omfattningen och ta hänsyn till hur det digitala medielandskapet ser ut för att sedan komma fram till om finansieringen verkligen ska vara så omfattande som den är i dag.
Dessutom tog man inte hänsyn till de påpekanden vi hade om att public service-företagen via skattsedeln får betydligt större finansiella muskler än de kommersiella aktörerna. Detta är bakgrunden till den årliga balansering vi vill se och till att vi tyckte att man när man nu lägger ned Radiotjänst i Kiruna, som hanterat den obsoleta tv-avgiften, skulle ta hänsyn till att det inte var statens pengar utan skattebetalarnas, som borde återföras. Inte heller detta har man tagit hänsyn till.
Detta är en demokratiskt viktig punkt i ett övervägande som måste göras när man så småningom, vilket jag hoppas att kulturministern initierar, tar ett helhetsgrepp gällande finansiering, omfattning och inriktning för public service, som vi har gett så starka muskler.