Fru talman! Jag vill inleda med att säga att jag står bakom samtliga Centerpartiets reservationer men väljer att yrka bifall enbart till reservation 7.
En oberoende public service är viktigt för att upprätthålla vårt lands demokrati. För att vi ska ha en fungerande demokrati behöver vi som bor i landet vara engagerade och deltagande, inte minst för att bevaka och följa med i vad beslutsfattare på olika positioner beslutar och för att kunna vara med och påverka besluten.
Men för att kunna vara engagerad måste man också vara informerad. Då behöver vi både public service och kommersiella medier sida vid sida.
En förutsättning för att vi ska ha en levande demokrati är alltså att det finns tillgång till oberoende medier med resurser, möjligheter och kompetens att producera och visa granskande journalistik.
Public service har en särskild roll i detta medielandskap - en roll som bland annat handlar om att vara en oberoende aktör med stor integritet och att vara oberoende av politisk styrning och kommersiella intressen. Detta är självklart en balansgång och ett uppdrag som hela tiden prövas och utvärderas.
Genom public service, ett oberoende mediebolag som granskar makten och samhället, värnas demokratin till nytta för alla som bor här. Samtidigt ger public service möjlighet för olika grupper i vårt samhälle att få ta del av sin egen historia och kultur. Det är en möjlighet att skapa både kunskap och förståelse för sin egen historia och situation och samtidigt möjligheten att öka kunskapen och förståelsen hos andra i vårt samhälle.
Ett brett uppdrag för public service är dock centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige. Public services breda uppdrag är en förutsättning för att också fortsättningsvis vara relevant i vårt samhälle och i det snabbt rörliga medielandskapet. Den kultur och underhållning som public service-bolagen producerar och förmedlar ger en bred bild av vårt samhälle. Public service spelar också en roll för speglingen av hela landet. Den behövs, återigen sida vid sida med de privata aktörerna, för att ge en mångfald av perspektiv.
När man tar del av public service-bolagens program på deras egna plattformar blir man faktiskt också påmind om vad man mer kan ta del av när det gäller det övriga utbudet. Det kan handla om ett samhällsprogram som man annars hade missat, en nyhetssändning eller ett kulturellt uttryck som man annars inte hade kommit i kontakt med. Att public service har ett brett uppdrag är därför en förutsättning för att den också fortsättningsvis ska vara relevant i vårt samhälle och i det snabbt rörliga medielandskapet.
Fru talman! Utbildningsradion, UR, utgör med sitt unika uppdrag att utbilda och bilda en viktig del av public service. Jag tänker då inte minst på det programutbud som riktar sig mot barn och unga. Att på ett pedagogiskt spännande arbetssätt och med en undersökande och nytänkande metodik stimulera intresset och nyfikenheten för nya kunskaper är otroligt viktigt för att nå den tilltänkta publiken. Det är något som också präglar barnprogrammen hos både Sveriges Television och Sveriges Radio.
Samtidigt utvecklas medielandskapet liksom tekniken hela tiden och har under de senaste åren genomgått något som måste betecknas som en revolution. Att ta del av public services innehåll sker inte längre enbart genom en fast tv-apparat i hushållet eller med en radioapparat via FMnätet där programtablån bestämmer vilket program man kan ta del av vid vilken tid på dygnet. Nej, man tar del av public services innehåll på många olika sätt, och det är i dag mer individualiserat än tidigare. Man använder sin mobil, sin läsplatta eller dator, och man väljer själv när och var man ska ta del av utbudet. Man är inte längre bunden av en programtablå när man ska ta del av det program eller inslag man är intresserad av.
Det här ställer självklart nya krav både på public service-bolagen och på hur villkoren och riktlinjerna för tillståndsperioden som kommer ska se ut. Det handlar bland annat om hur programföretagen på ett mer flexibelt sätt bör kunna tillgodoräkna sig onlineutbudet för barn och unga, för det kan konstateras att barn och unga i allt mindre grad tar del av medieutbudet i den ordning som tablån erbjuder. Deras konsumtion av medier ändras ständigt och snabbare än vi övrigas, och de är snabbare på att ta till sig ny teknik.
Det innebär också att mediekonsumtionen sker mer "on demand", vilket ställer nya krav på mediebolagen för att nå denna målgrupp. För public service-bolagen blir det då viktigt att möta barn och unga på de plattformar där de finns, då inte minst för att fullfölja uppdraget att vara relevant och en demokratisk nyttighet också för den gruppen. Det är därför som jag ser det som rimligt att man i de delar som berör barn och unga lägger större vikt vid det digitala när man avgör hur uppdraget ska fullföljas för just denna grupp. Att enbart ha sändningar via marknätet i fokus för att fullfölja uppdraget när det gäller barn och unga gör att man bortser från hur gruppen faktiskt konsumerar medier i dag.
Fru talman! Public service-bolagen har en viktig uppgift att fylla vid kriser. Därför blir själva beredskapsuppdraget en viktig uppgift för bolagen. Men för att tydligare se över hur detta beredskapsuppdrag ska se ut och verkställas, och också hur ansvaret ska fördelas både mellan bolagen och mellan myndigheter, bör regeringen tillsätta en utredning om detta. Det bör då även utredas hur samverkan mellan bolagen och ansvariga myndigheter ska genomföras.
Behovet av att upprätta konkreta planer för public service-bolagens totalförsvarsuppgifter lyftes också av Försvarsberedningen. Där pekade man på behovet av att öva på hur verksamheten ska fungera ifall högsta beredskap skulle gälla. Det finns här också behov av att se över hur regelverken påverkar public service-företagens förutsättningar att utföra sina uppgifter inom totalförsvaret.
Fru talman! Public services oberoende, samtidigt som man verkar på en mediemarknad där också andra kommersiella aktörer verkar, ställer stora krav på programbolagen liksom på villkoren för verksamheten. Regeringens förslag att systemet med förhandsprövning ska behållas under kommande tillståndsperiod men att vissa ändringar i systemet behöver göras instämmer Centerpartiet i. Dock bör man i detta sammanhang se över det faktum att regeringen i dag är den instans som har att fatta beslut vad gäller förhandsprövningen.
Att public service är oberoende från politisk påverkan är viktigt och bör även fastslås vad gäller förhandsprövningen. Därför bör systemet enligt vår mening se annorlunda ut, att regeringen inte är inblandad i beslutsfattande gällande just förhandsprövningen. Därför är det bra att nu samtliga partier i kulturutskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen som innebär att snarast tillsätta en utredning som ser över möjligheterna för en ordning för förhandsprövningen där regeringen inte är den sista instansen.
Fru talman! Jag har tidigare i mitt anförande pekat på att det är viktigt med en bredd i det svenska medieutbudet, en bredd där också de kommersiella mediebolagen behövs sida vid sida med public service-bolagen. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige, som jag tidigare sagt. Men vi lever i en tid med ett alltmer differentierat medieutbud och med tidningar under stor ekonomisk press. Samtidigt finansieras public service-medierna SVT, SR och Utbildningsradion via en public service-avgift. Enligt sändningstillståndet ska public service-medierna "präglas av folkbildningsambitioner". Men genom att användandet av det egna producerade materialet i huvudsak begränsas just till de egna kanalerna begränsas också dessa ambitioner och möjligheter.
För att få ett ökat nyttjande av allmänheten och av andra medier av det public service-material som Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion producerat behövs en förändring av deras öppenhet och tillgänglighet. Därför bör regeringen, som jag yrkar på i min reservation, se över förutsättningarna för public service-bolagen att så långt som det är möjligt tillgängliggöra sitt journalistiska public service-material för fri användning.
Fru talman! Jag vill avsluta med att klargöra att en oberoende public service är viktig för vårt lands demokrati. Även om du inte aktivt tar del av public services innehåll fyller den faktiskt en funktion för dig och för det samhälle du lever i, för din möjlighet och rätt att leva i en demokrati där yttrandefriheten värnas.
För övrigt anser jag, fru talman, att all svensk public service, även på nätet, ska göras tillgänglig för Åland.