Fru talman! Fria, självständiga och oberoende medier utgör en viktig grundsten i vår demokrati. De är en del av bygget av en stabil demokrati. I Sverige finns en mycket lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och dagens medielandskap innehåller en stor mångfald av privata och gemensamt ägda tv- och radiokanaler och tidningar.
I dag debatterar vi villkoren för programföretagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, som vi sammantaget kallar public service. Från Vänsterpartiet ser vi att de fyller en oerhört viktig funktion i vårt samhälle. Det är genom bolagens breda uppdrag som befolkningen tillförsäkras bland annat opartisk samhällsinformation, utbildningsprogram, nyheter, underhållning och kulturupplevelser.
Att journalistiken står oberoende i förhållande till politiken är helt grundläggande. Däremot får folkets representanter här i riksdagen med jämna mellanrum sätta upp ramar för programföretagen, dels med villkor för verksamhetens inriktning, dels för finansieringen. Det är därför mycket viktiga frågor som ska debatteras och beslutas om här i dag.
Fru talman! Det är med stigande oro som jag har följt den interna debatten i riksdagens högerpartier, och jag konstaterar att detta kanske blir den sista villkorsperioden som vi kan enas brett om public services roll och utformning.
De förändringar som föreslås för 2020-2025 är minimala i jämförelse med de förslag från KD, M och SD som hörts i debatten de senaste månaderna. Det är förslag som ska tas på allvar när de presenteras av stora partidistrikt, ungdomsförbund och partiledningar och tas upp på stämmor och landsmöten.
För M och KD handlar det om en inriktning mot smalare utbud, och med det kommer förstås en nedbantad budget. Kristdemokraternas partisekreterare säger att partiet vill få bort "krimskramset" från public service och listar exempel på program de inte gillar. Jag tycker att det är en mycket farlig inriktning om vi från politiskt håll börjar peka ut enskilda program vi vill ha eller inte ha.
Moderaternas nya inriktning, som ska utredas närmare framöver, är mer sponsring och minskade intäkter från allmänheten. Även det är en farlig väg att gå. Att vara reklamfri och oberoende av kommersiella intressen är några av hörnstenarna för public service i Sverige.
Vad gäller diskussionen om saklighet och opartiskhet nöjer jag mig med att slå fast att vi som politiska företrädare är opinionsbildare som i hög utsträckning kan påverka våra sympatisörers åsikter. Har vi här i kammaren stort förtroende för public service-bolagen är det viktigt att vi säger det och att vårt agerande inte medverkar till att undergräva legitimiteten för SVT, SR och UR.
Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan kommersiella kanaler och dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, underhållning och utbildning.
Denna bredd var riksdagens åtta partier överens om i den parlamentariska kommitté som lade grunden till det förslag som nu finns på riksdagens bord. Men sedan dess har det tyvärr börjat blåsa andra vindar.
Smalare programutbud gör förstås att public service riskerar att tappa publik. Det finns tydliga exempel från andra länder på att public service då blir en angelägenhet för en mycket liten del av befolkningen. Jag anser att poängen med public service därmed går förlorad.
Public service finansieras numera av en skatt, och alla partier var vid införandet eniga om att det fanns fog för detta eftersom det handlade om en "kollektiv nyttighet som har ett demokratiskt värde för hela samhället". Så stod det i propositionen.
Då ska det också finnas något för alla i programutbudet. Blandningen av program gör att man lockar till sig alla sorters tittare, och chansen är stor att tittarna hittar program de inte visste att de ville se och att de då lär sig nya saker helt oplanerat och blir nyfikna på nya företeelser.
Fru talman! Jag släpper min oro för den framtida utvecklingen en stund och ska i stället lyfta fram Vänsterpartiets inriktning för de förslag som ligger på riksdagens bord i dag.
Den tekniska utvecklingen har på mycket kort tid påverkat hur vi tar del av nyheter, radio och tv. Det har inneburit nya affärsmodeller, nya arbetssätt och ekonomiska påfrestningar för såväl public service som privata aktörer. Det finns alltså många skäl att i grunden se över riktlinjerna för public service.
Vänsterpartiet beklagar att alltför mycket i denna översyn har fokuserat på konkurrenssituationen mellan public service och privata, kommersiella medier. I denna behandling verkar public service dra det kortaste strået.
Ett tydligt exempel på hur motstridigt det kan bli är när programföretagen får i uppdrag att stärka sin journalistiska bevakning i svagt bevakade områden och spegla hela landet men samtidigt ska "ta hänsyn till kvalitativa nyhetsmediers konkurrensförutsättningar för att främja en mångfald av perspektiv på en livskraftig mediemarknad". Detta kommer att bli en mycket besvärlig avvägning för framför allt SVT och SR.
Förväntas man sätta sig in i alla lokaltidningars ekonomiska situation för att avgöra huruvida de klarar av konkurrens eller inte? Kan följden bli att man ska hålla sig borta från lite större orter där det redan finns bevakning från exempelvis en lokaltidning och bara rapportera från landsbygd och mindre orter? Är det verkligen i linje med ett uppdrag i allmänhetens tjänst?
Förutom att vara svårtolkade bygger dessa nya uppdrag dessutom på en uppfattning som saknar grund i forskningen: att public services närvaro är ett hot mot kommersiella medier. Snarare visar internationell forskning att länder med stark public service får en befolkning som är mer insatt och mer intresserad av samhällsfrågor och politik. Det leder till en större efterfrågan på information från olika medier. Därför har Vänsterpartiet reserverat sig mot detta förslag.
Vi menar att arbetet för nya villkor snarare borde syfta till att vässa public service och fokusera på att programföretagen ska få så bra förutsättningar som möjligt för att hänga med i digitaliseringen och skapa högkvalitativa program som kan nå hela befolkningen. För att åstadkomma detta behöver man också i hög grad styra sin egen inriktning.
Vänsterpartiet tycker att systemet med förhandsprövning går på tvärs mot det. Systemet innebär att nya programtjänster eller andra viktigare förändringar av tjänster som public service-bolagen vill lansera måste anmälas till Myndigheten för press, radio och tv för prövning och sedan ges godkännande av regeringen. Det som ska prövas är tjänstens marknadspåverkan och hur den bidrar till att uppfylla uppdraget i allmänhetens tjänst. I dag är det programföretagen själva som anmäler tjänster för prövning. Regeringen föreslår nu att vem som helst ska kunna göra det.
Fru talman! Jag menar att detta förslag är mycket problematiskt och ett hot mot programföretagens oberoende. Jag oroar mig för att den teoretiska gränsen mellan att granska innehåll och form inte är så tydlig i praktiken. Ska man ta ställning till om en tjänst konkurrerar måste man förstås titta på innehållet i tjänsten, och ska man avgöra om den innebär en väsentlig förändring av nuvarande utbud måste man förstås också titta på tjänstens innehåll. Självklart kommer det att ske en prövning av innehåll.
Huruvida programbolagen får bakläxa i prövningarna eller inte spelar ingen roll, utan det principiellt viktiga är att konkurrenter genom förhandsprövningsinstrumentet tydligt är med och påverkar public services arbete och att det sedan är regeringen som fäller avgörandet. Det är mycket olyckligt.
Konstitutionsutskottet har under två tillfällen gjort bedömningen att förhandsprövningen i sin nuvarande form inte strider mot yttrandefrihetsgrundlagen. Vid båda dessa tillfällen har det faktum att tjänsterna endast kan anmälas av public service-företagen själva lyfts fram som en faktor till varför det är gångbart.
Vad som har förändrats sedan den borgerliga regeringen och KU gjorde denna bedömning framgår inte av propositionen. Vi menar att det saknas en ordentlig konsekvensanalys av hur förslaget till nya förutsättningar påverkar till exempel etableringsfrihet och principen om förbud mot hindrande åtgärder.
Jag anser att yttrandefrihetsgrundlagens principer borde väga tyngre i detta fall. Oberoendet för public service behöver stärkas snarare än utmanas med ett nytt system för förhandsprövning.
Vänsterpartiet kommer även fortsättningsvis att arbeta för att stärka såväl de privata aktörerna som public service-bolagen och inte ställa dem mot varandra. Vi anser att det är oerhört viktigt att vi har många oberoende röster och god lokaljournalistik i hela landet, och vi är beredda att se till att både finansiering och villkor är anpassade till den uppgiften.
Fru talman! Ytterligare en eftergift till de privata mediebolagen är förslaget att fokus för public service ska vara på rörlig bild och ljud och inte längre på text. Jag vill höja ett varningens finger för att detta kan påverka tillgängligheten. Vi ser att allt fler mediebolag blir multimediala och använder tv, poddradio och text om vartannat. Då är det naturligt att även public service i viss mån får utrymme att följa med i denna utveckling.
Det är otroligt viktigt att inriktningen med fokus på ljud och bild inte skapar hinder för att på bästa sätt och med den senaste tekniken tillgängliggöra programinnehåll för personer med funktionsnedsättning. Menar vi allvar med att alla ska kunna vara delaktiga i det offentliga samtalet måste också den som har en funktionsnedsättning kunna ta del av exempelvis tongivande debattprogram, nyheter och utbildningsprogram.
Fru talman! Public service har en viktig roll när det kommer till bevarande och vitaliseringen av de svenska minoritetsspråken. Vänsterpartiet anser att bolagen ska ha enskilda uppdrag för minoritetsspråken. Det är inte rimligt att utformningen innebär att vissa minoritetsgrupper hänvisas till främst radio och andra till främst tv-sändningar. Med riktade uppdrag till varje bolag skulle vi få en tydlighet och ett utökat arbete i frågan.
Vi tycker att det är positivt att regeringen föreslår att programföretagen ska arbeta för en närmare dialog med minoritetsspråkens företrädare, men vi vill också se riktade uppdrag.
Fru talman! För att public service ska kunna fylla sitt uppdrag krävs bland annat en god och långsiktig finansiering, hög legitimitet hos svenska folket och ett oberoende gentemot statsmakt, politiker och näringsliv. Det är vad vi har framfört i vår motion och i våra reservationer.
Fru talman! Jag står bakom alla våra reservationer men väljer att lyfta fram reservation 10 om förhandsprövningen.