Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Nordiskt samarbete

INGRID NÄSLUND (kds), 1994-11-23 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Med anledning av utrikesutskottets

betänkande om nordiskt samarbete vill jag lyfta fram

några frågor som får förnyad aktualitet i ljuset av

folkomröstningen som leder fram till Sveriges

medlemskap i den europeiska unionen.

Vi vet nu att både Finland och Sverige blir

medlemmar och väntar med spänning på att det

norska folket skall säga sitt. Personligen skulle jag

glädja mig mycket om Norge också blir medlem. Det

skulle i så fall troligtvis också leda till en ansökan

från Islands sida.

Anledningen till att jag hoppas på ett medlemskap

för alla nordiska länder är att jag menar att ett sådant

medlemskap har stora förutsättningar dels att

befrämja det nordiska samarbetet, vilket vi redan sett

exempel på, dels att ge de nordiska länderna ökad

styrka i det europeiska samarbetet.

Redan nu talar de nordiska länderna nästan alltid

med gemensam röst i FN. I FN talar man också om

EU och de fyra, dvs. de fyra länder som ansökt och

förhandlat om medlemskap. Gemensamma möten där

man försöker vinna ökad styrka förekommer redan

mellan dessa länder.

Jag vill lyfta fram några områden där jag tror att

ett fortsatt starkt nordiskt samarbete kan spela en roll

också inom den europeiska unionen. På drogpolitikens

område har både det juridiska och det sociala utskottet

verkat för gemensamma handlingsplaner de nordiska

länderna emellan. Frågan om en harmonisering av

lagstiftning har även aktualiserats även om beslut i

den riktningen inte har fattats. Tobaksfrågan är en

annan fråga som jag har varit med om att föra upp på

dagordningen när det gäller en gemensam

handlingsplan. Inte minst cancerorganisationerna är

intresserade av att något skall hända på det området.

För att på ett effektivt och konstruktivt sätt kunna

driva dessa frågor i Europa är det en stor fördel om

det råder samsyn i de nordiska länderna. Det kan vi

väl säga att det gör i stor utsträckning.

Under sommaren som gick ställde jag en fråga till

Nordiska ministerrådet. Jag undrade om ministerrådet

var villigt att uttala sig för att på ett starkt sätt

gemensamt driva frågan om att motverka den

liberalisering när det gäller narkotikafrågan som har

blivit så aktuell i Europa. Jag fick då till svar att man

ville vänta litet med att uttala sig. Frågan var under

behandling, men man var övertygad om att det rådde

samsyn i denna fråga.

Det var inte långt därefter som vi fick höra från

danskt myndighetshåll att man där inte på samma sätt

som tidigare skulle, som man sade, jaga brukare och

användare av lättare narkotika, även om man inte

talade om liberalisering. Då är man redan inne och

tummar på detta område. Jag menar att det är oerhört

viktigt att man från svenskt regeringshåll försöker se

till att man är överens med de andra nordiska länderna

i dessa frågor, för att vi gemensamt skall kunna driva

dem med stor kraft inom den europeiska unionen.

Andra frågor har vi redan hört nämnas här. Jag

skall inte fördjupa mig i dem. Det gäller

miljöfrågorna, som har en oerhört stor betydelse i

samarbetet mellan de nordiska länderna men också

sträcker sig utanför de nordiska ländernas område, till

närområdet. Det arbetet tror jag också kommer att få

ökad styrka och kraft i och med att vi samarbetar

inom den europeiska unionen och där kan driva dessa

frågor vidare.

Sedan har vi Civildepartementets initiativ 1991,

under Inger Davidson, att tillsätta en arbetsgrupp för

samarbete över riksgränserna. Där ingår

representanter för Civildepartementet,

Utrikesdepartementet, Svenska kommunförbundet och

Landstingsförbundet. Tre studier har gjorts. En gäller

gränsregionala samarbetsformer i Europa. Man har

också jämfört lokala och regionala

samhällsförvaltningar i de nordiska länderna och gjort

en kartläggning av svenska kommuners, landstings

och länsstyrelsers pågående och planerade samarbete

över riksgränserna. Jag tror att alla dessa

samarbetsformer har möjlighet att förstärkas och

ytterligare utvecklas i och med det europeiska

samarbetet. Det vi har lärt oss på det nordiska

området kan vi också dra fördel av i det europeiska

samarbetet. Jag hoppas att så kommer att ske genom

bl.a. de åtgärder som Inger Koch här pläderade för.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

INGRID NÄSLUND (kds): Nordiskt samarbete (1994-11-23) — PRESS0