Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitie-
ministern för att vi nu, trots initialt motstånd, har fått
en handlingsplan, som ger oss bl.a. möjligheten att
komma med våra egna förslag.
Jag har två frågor till justitieministern. Den ena
frågan gäller Domstolsverket. Jag har naturligtvis inte
haft någon möjlighet att noggrant läsa igenom hand-
lingsplanen, eftersom den precis är förelagd riksda-
gen, men vid en genomsyn kan jag inte se någonting
om Domstolsverket. När det nu är så, precis som
justitieministern säger, att vi alla står bakom att våra
domstolar ska vara oberoende och fristående borde
det vara egendomligt med ett domstolsverk som inte
är lagreglerat, som har en generaldirektör utsedd av
regeringen och som får ta emot instruktioner från
regeringen.
Jag vill fråga justitieministern varför den modell
som finns i Sverige skulle vara bättre än den danska
domstyrelsen, som är reglerad genom lag och som
inte står under regeringens maktutövning.
Min andra fråga gäller vad riksdagen ska besluta.
Det sägs i grundlagen att huvuddragen i domstolsor-
ganisationen ska regleras i lag. Det är också så, som
påpekades av justitieministern, att domkretsindel-
ningen beslutas av regeringen. Men det kan rimligen
inte ha varit avsikten att en reformering av rättsvä-
sendet, och inte bara justeringar i domkretsindelning-
en, ska beslutas av regeringen.
Därför vill jag fråga: Hur tolkar justitieministern
huvuddragen? Hur försvarar justitieministern att
dessa stora förändringar inte ska beslutas av riksda-
gen utan av regeringen? Är det bara instansordningen
och uppdelningen i allmänna domstolar och förvalt-
ningsdomstolar som hör till huvuddragen?