Herr talman! Vi står mitt i flera parallella kriser i världen. Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina är ett fruktansvärt brott mot miljontals människor som har flytt inom landet, har flytt till andra delar av Europa, är kvar, har dödats eller har mist älskade. Rysslands krigföring får också globala konsekvenser. Vi ser hur ökande matpriser nu riskerar att leda till en svältkatastrof av globala mått. Samtidigt är vi i ett klimatnödläge. Det gläder mig verkligen att utrikesministern i sin deklaration tydligt aviserade en fördubbling av klimatbiståndet.
Herr talman! Mitt i detta allvarliga läge beslutade regeringen ändå att bakvägen skära ned på svenskt bistånd med 9,2 miljarder. När prognoserna om flyktingmottagande från Ukraina kom valde man att göra avräkningar på biståndet. Nu har en liten del av detta återförts, men den motsvarar inte de uppdaterade prognoserna.
Miljöpartiet anser att vi borde minimera avskrivningarna, så min fråga till utrikesministern är: Varför kan vi inte stå upp och möta dessa parallella kriser när Sveriges ekonomi är otroligt stark och går otroligt bra?