Herr talman! Som det tidigare replikskiftet med Centerpartiets Kerstin Lundgren visade finns det ett antal kriterier för att bli antagen som medlemsstat av Europeiska unionen, och det är väsentligt att man understryker dessa. Ett av kriterierna är att landet är en rättsstat och att det finns en hög demokratisk standard. Tyvärr har det, vilket även flera turkiska politiker vittnar om, gått i fel riktning i ett antal år.
Jag har dock själv motionerat här i Sveriges riksdag om hur vi ska kunna arbeta med Turkiet som en potentiell EU-medlem, för jag tillhör dem som tycker att det är väsentligt att man inte utesluter Turkiet som ett potentiellt medlemsland för att landet skulle vara en del av Asien. Den typen av retorik har förekommit när man avvisat Turkiet, och det tycker jag i grunden är helt förkastligt.
Turkiet ska vägas och mätas med samma våg som andra stater. Då är rättsstat, demokrati och öppenhet centrala inslag, och där har det tyvärr under de senaste åren utvecklat sig i fel riktning.
När det gäller krigsmaterielexport var jag, precis som Håkan Svenneling säger, ordförande i den utredning som ligger till grund för den lagstiftning som vi har i dag. Där har vi ökat vikten av den demokratiska statusen i ett land som man exporterar till.
Samtidigt är denna lagstiftning på ett sätt entydig. Det är nämligen så att varje affär, varje försäljning, ska prövas utifrån sina förutsättningar. Till dem räknas även Sveriges egna försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Det innebär att varje affär måste prövas utifrån de förutsättningar som råder just då. Om det sker en ny ansökan om export till Turkiet måste den därför prövas i enlighet med den lagstiftning vi har. Då vägs olika intressen mot varandra.