Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa

PIERRE SCHORI (s), 1994-03-29 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Kära åhörare! Detta är tredje gången

vi i kammaren diskuterar regeringens

östsamarbete. Det är tredje gången vi

socialdemokrater framför kärv kritik.

Sveriges östsamarbete saknar strategi. Sveriges

östsamarbete saknar hanteringsordning. Sveriges

östsamarbete svarar inte mot den motsägelsefulla

postkommunistiska verklighetens utmaningar.

Tre gånger har vi bett regeringen samla riksdagen

till en bred genomgång av mål och metoder i vårt

samarbete. Tre gånger har regeringen haft chansen

att komma med konstruktiva förslag i

budgetpropositioner. Tre gånger har riksdagens

borgerliga majoritet, med Ny demokratis hjälp,

drivit igenom en budget och en hanteringsordning

som inte tillfredsställer grundläggande krav på hur

ett östsamarbete bör se ut.

Låt mig i korthet precisera denna kritik.

1. Målen: Regeringen har undvikit varje rejäl

måldiskussion. Vi socialdemokrater har uttryckt

målen som behovet av

-- att stärka den gemensamma säkerheten,

-- att stärka demokratins kultur,

-- att stödja en samhällsomvandling som är

ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar.

I stället har chockterapins ideologi dominerat den

moderatledda politiken. ''Systemskiftesmålet'' -- så

förenklat skriver utrikesministern i

budgetpropositionen om vad vårt samarbete syftar

till. Man tänker i systemschabloner i stället för att

utgå från de människor som måste engageras för att

skapa en levande demokrati och en social

marknadsekonomi. Jag kan inte tro annat än att det

skulle gå att i denna riksdag få en bred samsyn om

målen för vårt samarbete.

2. Ingen konkretisering eller analys: Regeringen

har på inget sätt försökt operationalisera målen.

Vad skall åstadkommas? Är det t.ex. en hållbar

energiförsörjning? Är det Östersjömiljön, och i så

fall vad? Är det företagandet? Eller är det något

annat -- den politiska, demokratiska och sociala

utvecklingen?

Vi har en samling projekt -- många kan mycket väl

vara bra -- men vi har inget sätt att veta vad

regeringen vill, hur samarbetets effektivitet skall

bedömas. Regeringen har riksdagen veterligt inte

publicerat någon land- eller regionanalys eller sak-

eller sektorsstudie som skulle styra öststrategin.

Någon samlad redovisning om hur biståndsmedlen

faktiskt använts finns över huvud taget inte. Från

näringslivet och från enskilda organisationer har

det också framförts kritik mot den hanteringen.

3. Landval: Vi är överens om fokuseringen på

Baltikum. Estland, Lettland och Litauen måste ges

det främsta stödet. Sverige kan och skall här spela

en ledande roll. Däremot kritiserar vi att

samarbetet med Polen negligerats under lång tid.

Allvarligt är att vi inte har ett ordentligt program

för S:t Petersburg och för nordvästra Ryssland.

Ukraina och Vitryssland är två andra länder i vår

närhet som i det närmaste helt har nonchalerats i

samarbetet.

4. Hanteringsordning: Regeringen är själv

uppenbarligen i högsta grad medveten om vilken

oordning som råder i östsamarbetet. Samarbetet är

splittrat på många olika delar av regeringskansliet

och på minst 15 olika myndigheter. Det råder stor

oklarhet i relationen mellan regering och

myndighet. Det saknas politisk ledning.

Obegripligt nog finns det t.ex. ingen

statssekreterare som ansvarar för samarbetet.

Utrikesministern har själv påtagit sig det ansvaret.

Det säger sig självt att hon inte kan hinna med

detta.

En följd av denna oreda är att stora summor står

outnyttjade. Valutastödet om 300 miljoner kronor

från 1992 har inte betalats ut. Reservationerna vid

budgetårsskiftet var 500 miljoner kronor, halva

anslagsbeloppet. Av det finansiella stödet om 800

miljoner kronor har utrikesministern redovisat att

34 miljoner kronor utnyttjats.

Efter krav från Socialdemokraterna då förra årets

betänkande behandlades tillsatte

statsrådsberedningen, inte utrikesministern, en

utredning för att se över ordningen. Utredningen

kom. Den bekräftade oordningen, men den ledde

inte till någon handling från regeringens sida. I

budgetpropositionen konstaterades kort och gott

att man hade olika uppfattningar inom regeringen.

Man lovade att komma med ett nytt förslag under

våren som man avsåg att genomföra utan

riksdagens hörande. Denna idé har man emellertid

också gett upp och har i stället lämnat över hela

frågan till en ny utredning, som skall komma med

sitt förslag i december.

Det är med stort beklagande som vi

socialdemokrater tvingas konstatera regeringens

ovilja att söka en bred samsyn när det gäller mål,

konkretisering och hanteringsordning i

östsamarbetet. Oavsett utgången av valet i höst

måste nästa riksdag och regering ta sig an detta. För

Socialdemokraterna kommer det att vara en av de

viktigaste utrikespolitiska prioriteringarna.

Vi har i årets motion om östsamarbetet gett några

riktlinjer och en rad konkreta förslag om hur

samarbetet borde utvecklas.

Först och främst föreslår vi ett program för

gemensam säkerhet. Riksdagen kommer att

diskutera detta program vid ett senare tillfälle. Det

uppgår till 1 300 miljoner kronor och finansieras

över försvarsanslaget och andra delar av

utrikesdepartementets budget. Vi vill fördubbla det

s.k. suveränitetsstödet till Baltikum, från 60

miljoner kronor till 117 miljoner kronor, och föra

det till det föreslagna programmet för gemensam

säkerhet.

Genom att aktivera de 300 miljoner kronorna som

legat outnyttjade länge vill vi nu därutöver göra

följande prioriteringar:

-- Ett nytt demokratistöd om 70 miljoner kronor.

Det är vårt främsta förslag.

-- Ett samordnat och ökat samarbete om miljö,

energi och kärnsäkerhet.

-- Ett ordentligt, långsiktigt mandat för BITS,

kunskapsutvecklande bistånd. Totalt 323 miljoner

kronor. Det är 90 miljoner kronor mer än

regeringen föreslår.

-- En ordentlig satsning på folkrörelsernas

långsiktiga samarbete med det civila samhället i

Öst- och Centraleuropa. Vi föreslår totalt 77

miljoner kronor. Det är 30 miljoner kronor mer än

regeringens förslag.

-- En satsning på kultur och utbildning genom

Svenska institutet, totalt 60 miljoner kronor. Det är

15 miljoner kronor mer än regeringen föreslår.

Herr talman! Vi socialdemokrater står givetvis fast

vid vår reservation. Men av hänsyn till kammaren

begränsar jag mig till att yrka bifall till

reservationerna 1 och 2.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PIERRE SCHORI (s): Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa (1994-03-29) — PRESS0