Fru talman! Det ärende som vi nu skall diskutera
behandlar dels propositionen om systembrister och
missbruk inom socialförsäkringssystemen, dels en rad
motioner i anledning av propositionen.
Jag vill faktiskt först erinra om det förflutna i
ärendet. Under hösten 1993 begärde utskottet enhäl-
ligt en kartläggning om i vilken omfattning det före-
kom fusk med förmåner eller bidrag. Beroende på vad
kartläggningen utvisade ville vi att regeringen skulle
återkomma med förslag till riksdagen. Vi var helt
överens om att det är alldeles nödvändigt att de socia-
la stödsystemen kommer rätt personer till del och att
fusk, överutnyttjande och missbruk skall motverkas
om befolkningen skall ha förtroende för socialförsäk-
ringssystemen och i måttet av förmåga bidra till fi-
nansieringen av dem. Jag tycker att det är viktigt att
ha den här bakgrunden.
Med anledning av utskottets tillkännagivande till
regeringen har uppdrag getts bl.a. till Riksrevi-
sionsverket att kartlägga förekomsten av bidragsfusk.
Men även riksdagens revisorer och Statskontoret har
genomfört analyser.
I Riksrevisionsverkets rapport framkom - dessvär-
re - att effekten av fusk, överutnyttjande och system-
brister uppgår till totalt minst 5-7 miljarder kronor
årligen. Kanske är detta bara toppen på ett isberg,
sade Riksrevisionsverkets representanter när utred-
ningen presenterades för riksdagen.
Moderata samlingspartiet har ansett några kriterier
vara nödvändiga med hänsyn till den personliga in-
tegriteten för att vi skulle ställa oss bakom detta för-
slag, nämligen att ansökan alltid skall vara underteck-
nad på heder och samvete, precis som självdeklara-
tionen, och att den som ansöker om en förmån eller
ett bidrag skall ges skriftlig information om att hem-
besök kan förekomma och att kontroller kan före-
komma bl.a. gentemot andra system och att en even-
tuell förmån skall kunna dras in eller minskas vid
felaktiga uppgifter.
Vid undertecknandet av ansökan skall den sökan-
de alltså vara helt medveten om vilka villkor som
gäller och underförstått ha gett sitt samtycke till
eventuella kontrollåtgärder.
Socialdemokraterna i utskottet har i huvudsak gått
oss till mötes när det gällt våra motionskrav i detta
stycke och dessutom när det gällt vårt förslag om att
Riksförsäkringsverket fortlöpande skall göra utvärde-
ring och uppföljning i frågan och lämna besked om
resultatet. Vi har från majoritetens sida också precise-
rat att det är en helhetsbedömning som skall ligga till
grund för en eventuell indragning eller minskning av
en förmån och inte ett enstaka hembesök. Det är alltså
en väsentlig förändring och precisering som har skett
efter Lagrådets kritik av förslaget. Vi har därför kun-
nat ena oss med majoriteten i ärendet.
Jag vill säga att hembesök och kontroller av för-
säkringskassan inte är någon revolutionerande nyhet.
Förfarandet har - som också framgår av utskottsbe-
tänkandet - tillämpats sedan 1962 när det gäller sjuk-
försäkring, rehabilitering och pensioner. Jag har själv
gjort hundratals, kanske tusentals, hembesök i försäk-
ringskasseärenden under mitt arbete på en försäk-
ringskassa under många år. Jag har dragit in sjukpen-
ning, när jag kunde konstatera att en större arbetsför-
måga förelåg än vad som framkommit tidigare i kas-
sans handlingar.
Vad det nu handlar om är att tillämpningen ökas
till hela försäkrings- och bidragsområdet, t.ex. i fråga
om bostadsbidrag, barnbidrag och underhållsstöd.
Tyvärr har det visat sig - när kassorna har gjort rikta-
de kontroller framför allt när det gäller bostadsstöd
och underhållsstöd - att ett ganska omfattande fusk
har förekommit. Man har t.ex. skrivit sig på fel adress
eller uppgett sig vara ensamboende när man i realite-
ten har sammanbott, osv.
Man måste alltså se de föreslagna åtgärderna som
nödvändiga, inte minst som en förebyggande åtgärd.
Den enskilde bör redan i samband med ansökan om
en förmån förstå vikten av att lämna korrekta uppgif-
ter. Jag vill också säga att hembesök inte får ses en-
bart som något negativt, tvärtom. De kan vara mycket
positiva för de försäkrade, eftersom man får en bättre
bild av hela den sociala situationen, av hjälpbehov,
osv.
Naturligtvis är det allra viktigaste att kassans ut-
redningar är så fullödiga som möjligt från början och
att det första beslutet blir så korrekt som möjligt. Men
detta kräver personresurser från kassornas sida. Jag
vill gärna säga att vi moderater ställer oss bakom det
tillkännagivande till regeringen som utskottet nyligen
har gjort om försäkringskassornas behov av tillräckli-
ga resurser för att de skall klara sina funktioner när
det gäller såväl utredningar som kontroller, detta inte
minst mot bakgrund av den hearing som utskottet
hade den 10 april i år då JO uttalade att antalet be-
svärsärenden ökat markant under det senaste året och
att rättssäkerheten kan ifrågasättas. Men detta får vi
återkomma till vid ett senare tillfälle.
Allt har en orsak, fru talman. Det faktum att Sve-
rige har världens största offentliga sektor och att 62 %
av svenska folket får hela eller delar av sin försörj-
ning via de statliga transfereringarna är en viktig
orsak. Vi moderater har i reservation 3 sagt att det är
uppenbart att socialförsäkringssystem som omfattar
ett femtiotal olika stödformer och som omsätter
mångmiljardbelopp årligen ger möjligheter till fusk
och missbruk. Vi anser att människor genom moderat
politik med lägre skatter och möjlighet till egna
tilläggsförsäkringar skulle göras mindre beroende av
de offentliga systemen, som då i ökad utsträckning
skulle koncentreras till dem som har de största beho-
ven.
Vi anser att systemen genomgående måste refor-
meras och göras mer överblickbara. Flera olika för-
måner skulle med fördel kunna göras om till en enda
samordnad försäkring. I dag är det faktiskt flera parti-
er som har den uppfattningen.
Det är också intressant att företrädare för Riksre-
visionsverket i en artikel i Svenska Dagbladet den 9
maj, alltså helt nyligen, tycks vara inne på tankegång-
ar liknande dem som vi har framfört i utredningskrav
sedan flera år tillbaka. Vi kallar detta för en arbets-
livsförsäkring eller inkomstbortfallsförsäkring. Ordet
kan man diskutera. Riksrevisionsverket anser att
sammanslagna försäkringar väsentligt skulle minska
risken för fusk och att människor inte skulle kunna
hoppa mellan olika system, t.ex. från a-kassa till sjuk-
försäkring, med en enhetligare försäkringslösning.
Vi anser också att arbetsskadeförsäkringen bör
flyttas ut från den allmänna försäkringen och bli en
obligatorisk skadeförsäkring utanför den allmänna
försäkringen men att den skulle tas från företagens
sida. Vi menar att detta skulle ge ett ökat incitament
att skapa ännu bättre arbetsmiljöer. Vidare anser vi att
sjukförsäkringen för trafikskador kan flyttas ut till den
obligatoriska trafikförsäkringen på samma sätt som
sker t.ex. i Finland.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3.
Jag vill också nämna att vi i ett särskilt yttrande
tillsammans med Folkpartiet liberalerna, Kristdemo-
kraterna och Miljöpartiet åter framför nödvändigheten
av att samarbetet mellan försäkringskassorna, social-
tjänsten, sjukvården och även arbetsförmedlingarna
måste ökas för att man skall förhindra att försäkrade
dribblas mellan olika system och i sämsta fall ramlar
mellan stolarna när kriterierna för rätt till sjukpenning
och förtidspension nu har skärpts. Det är viktigt för
den enskildes möjlighet till rehabilitering och möjlig-
het till ett bättre liv, men det är också ägnat att minska
möjligheterna till felutnyttjande och fusk inom för-
säkringssystemen. I denna fråga återkommer vi med
anledning av proposition 63, som vi senare skall be-
handla. Därför har vi inte reserverat oss i dagens
betänkande.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservation 3 och i övrigt till hemställan i utskottets
betänkande.