Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Regional utjämning och utveckling (utgiftsområde 19)

BARBRO JOHANSSON (mp), 1996-12-12 (riksmöte 1996/97).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! En av de senare rapporterna från Ar-

betsmarknadsverket visar att arbetslösheten ligger på

21,2 % i Norrbotten, medan den ligger på 9 % i

Stockholm. I Arbetsmarknadsverkets prognoser förut-

spås att klyftorna bara kommer att öka. Vi är på fel

väg, tycker vi i Miljöpartiet. Det är i detta läge viktigt

att satsa på jobb i glesbygden. Man skall inte bara

koncentrera sig på storstäderna. Vi i Miljöpartiet, och

säkert fler med oss, tycker verkligen att hela Sverige

skall leva.

Miljöpartiet är det enda parti som går emot när det

gäller ersättningen för nedsättning av socialavgifter. I

vår budget satsar vi 105 miljoner kronor mer än rege-

ringen. Miljöpartiet är således emot att ersättningen

minskas från 10 till 8 procentenheter.

Herr talman! Att företagen i glesbygd måste ha

stabila spelregler, åtminstone fram till sekelskiftet, är

viktigt. Bara för att den politiska majoriteten skiftar

vid olika mandatperioder skall de små och medelstora

företagen inte behöva åka bergochdalbana utan fram-

förhållning. Speciellt viktigt är att detta kopplas till

AMS prognos om ökade klyftor bl.a. mellan norra

Sverige och Stockholm. Företagen skall inte inför ett

investeringsbeslut behöva vara osäkra på vilket stöd

de kan räkna med att få, bl.a. mot bakgrund av det

geografiska läget.

Vi i Miljöpartiet anser att en översyn av regional-

politiken bör göras. EU-medlemskapet innebär regio-

nalt stöd. Vi i Miljöpartiet menar att det inneburit att

stödet inte har varit så effektivt; jämfört med om

Sverige självt som medlem hade fördelat pengar mot-

svarande vad som gäller för medlemskapet i EU. Det

har också inneburit att kravet på medfinansiering i

många fall har varit svårt att uppfylla i och med EU:s

statsstödsregler. Åtstramningspolitiken har drabbat

glesbygden speciellt svårt. Detta är en effekt av an-

passningen till EMU. Således behövs det en utredning

av effekterna av medlemskapet i EU och av ett even-

tuellt EMU-medlemskap, särskilt vad gäller glesbyg-

den och dess problem.

Herr talman! Det är glädjande, och detta är också

ett påpekande riktat till regeringen, att nu moderater,

folkpartister, vänsterpartister och kristdemokrater

tillsammans med oss miljöpartister ställer upp på

kravet om en översyn av regionalpolitiken. Det fram-

för vi i en gemensam reservation - naturligtvis många

gånger med olika infallsvinklar.

Jag skall nu säga litet grand om den sjupartimo-

tion som berör frågan om resurscentrum för kvinnor.

Här har Miljöpartiet en reservation tillsammans med

Folkpartiet, Centern och Vänsterpartiet. Vi noterar att

regeringen skall återkomma i frågan om resurscent-

rum. Det är viktigt, som Sigge Godin påpekade, att

medel reserveras för resurscentrum.

I det läge som nu råder på arbetsmarknaden, med

kvinnors ökade arbetslöshet, måste alla vägar prövas

för att vända på detta faktum. I samtliga län finns nu

någon form av resurscentrum, som arbetar med att ta

till vara kvinnors resurser.

I slutet av 80-talet tog Glesbygdsdelegationen ini-

tiativ till bildandet av en kvinnogrupp, som aktivt har

arbetat med byutveckling, kvinnofrågor och lands-

bygdskampanjer - bl.a. kampanjen Hela Sverige skall

leva.

Kvinnokraft tog vid 1992. Strategin var då inrik-

tad på arbetet med att regionala resurscentrum skulle

bildas. Där skulle information, rådgivning och regio-

nalt stöd kunna samlas.

I regeringens regionalpolitiska proposition Bygder

och regioner i utveckling, som presenterades i mars

1994, uttalas behovet av ett könsperspektiv i regio-

nalpolitiken. Det kan inte få fortsätta som hittills.

Endast 3 % av länsstyrelsernas stöd till olika utveck-

lingsprojekt har ju gått till stöd till kvinnoprojekt. Av

utvecklingsfondernas medel har endast 7 % gått till

kvinnoprojekt.

Det är viktigt att vi på alla sätt verkar för att in-

förliva könsperspektivet på alla politikområden, s.k.

main streaming. Det är synd att det bara finns ett

engelskt begrepp, men vi skall väl snart hitta ett

svenskt begrepp.

Ett nationellt kunskaps- och resurscentrum har

bildats, NRC, direkt under NUTEK. Verksamheten

bedrivs som ett projekt och driftstiden är förlängd till

december 1996. Verksamheten kommer alltså så

småningom att upphöra, men det finns ett väldigt stort

engagemang för denna verksamhet. Målet är ett jäm-

ställt samhälle. Det behövs två tydliga ben att stå på -

ett som arbetar inne i olika myndighets- och organi-

sationsstrukturer och ett som bygger på kvinnors

villkor ute i samhället.

Resurscentrumens funktion kan jämföras med fo-

rum för kvinnliga forskare på universiteten som får

öronmärkta pengar, samtidigt som andra samhälleliga

insatser görs för att öka jämställdheten.

Herr talman! De mål och riktlinjer som givits för

resurscentrumens arbete har varit att arbeta med ett

underifrånperspektiv, att utgå från kvinnors behov av

att arbeta processinriktat.

Bildandet av NRC och regionala resurscentrum är

en regionalpolitisk åtgärd men skall också ses om en

jämställdhetspolitisk åtgärd. Om det skall bli något

mer än ord måste också verktygen finnas. Länsstyrel-

serna har som ett särskilt uppdrag att ekonomiskt

prioritera särskilda insatser för kvinnor och skall

medverka till att de lokala resurscentrumen bildas.

NUTEK har gjort en utvärderingsenkät som visar hur

länsstyrelserna ofta har utsett en projektledare på

tidsbegränsad anställning, ibland med ALU-

anställning, som skall driva denna verksamhet med

knappa och ovissa resurser.

Det behövs alltså långsiktighet och fasta spelreg-

ler, och det finns, herr talman, också ett behov av att

regeringen i sitt regleringsbrev öronmärker resurser

för de regionala resurscentrumen. Miljöpartiet har

därför reserverat 1 miljon i sin budget för kvinnliga

resurscentrum.

Vi ser i dag en fortsatt hög arbetslöshet för kvin-

nor. Många av de arbeten som försvinner är de som

kvinnor av tradition har haft. Särskilt arbeten för vilka

det tidigare inte har krävts så hög grundutbildning

försvinner, och många av de arbetslösa kvinnorna har

inte mer än treårig gymnasieutbildning. Det finns då

olika åtgärder, som starta eget-bidrag för kvinnor,

men alla kvinnor tar inte chansen att starta eget. Det

vill alltså till insatser för de kvinnor som väljer andra

vägar i stället.

De regionala resurscentrumen når alla kvinnor,

inte bara företagare, vilket gör att placeringen under

NUTEK inte leder till en fokusering på kvinnors

företagande. NRC bör vara ett fristående råd eller en

kommitté direkt under Arbetsmarknadsdepartementet.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till re-

servation nr 2 mom. 4. Jag hoppas att jag får gehör

för den från samtliga partier, men som sagt var är

detta en reservation från Miljöpartiet, Centern, Folk-

partiet och Vänsterpartiet.

Jag yrkar också bifall till reservation nr 11 och

nr 9.

Debatten

Hämtad sida: 37

37 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BARBRO JOHANSSON (mp): Regional utjämning och utveckling (utgiftsområde 19) (1996-12-12) — PRESS0