Fru talman! Låt mig först och främst klart dekla-
rera att Vänsterpartiet ser den svenska gruv- och
mineralindustrin som nationellt viktig - detta med
tanke på de stora intäkter som näringen genererar till
statskassan i form av t.ex. företagsskatter, sysselsatta
som betalar skatt, export av kunnande, men också
med tanke på näringens regionalpolitiska betydelse.
Gruvnäringen bygger på ett utnyttjande av natur-
resurser. I gruvnäringens fall handlar det dessutom
om ändliga tillgångar. Det är därför av stor betydelse
att samhället har en god kontroll över verksamheten.
Samhället har också ansvar för att näringen bedrivs
med långsiktighet, för att man tar hänsyn till miljön
och för att näringen utvecklas.
När det gäller naturrikedomar är det viktigt att
samhället får möjligheter att ta dela av det mervärde
som skapas vid utnyttjandet. De resurser som sam-
hället därmed får kan användas till bl.a. infrastruktur,
utbildning och forskning, dvs. till alla åtgärder som
direkt påverkar förutsättningar för ett utvecklat nä-
ringsliv. Vänsterpartiet menar att någon form av
royalty som kunde innebära ett resursåterflöde borde
vara möjligt att diskutera. Den nu tillsatta mineralpo-
litiska utredningen kommer förhoppningsvis att berö-
ra denna viktiga fråga.
Denna utredning om minerallagen har ett antal
viktiga uppgifter att hantera. Vänsterpartiet vill in-
stämma i utskottets konstaterande om att det i grun-
den finns ett nationellt intresse av gruvhantering och
mineralindustri samt att den inhemska mineralutvin-
ningen är viktigt såväl från försörjnings- och syssel-
sättningssynpunkt som från industriell synpunkt.
Ett faktum som är viktigt att konstatera är att pro-
spektering och därtill hörande verksamhet utgör
grunden till en framtida gruvbrytning. Under senare
tid har ett antal händelser i samband med prospekte-
ring i t.ex. Tingsryds kommun och på Österlen aktua-
liserat frågor om hänsyn till miljön, till fritidsintres-
sen, till turistnäring, till jord- och skogsbruk samt till
boende.
Vissa prospektörer har agerat på ett sätt som gör
det angeläget att följa upp och se över aktuella lagar,
inte minst vad beträffar miljöhänsyn. Vänsterpartiet,
liksom utskottet, välkomnar den nyligen beslutade
utredningen, samtidigt som jag här och nu vill betona
vikten av att Sverige har en modern minerallagstift-
ning som möjliggör ett ansvarsfullt nyttjande av den
naturresurs som våra mineraltillgångar utgör.
Fru talman! Få länder i världen kan uppvisa de
förutsättningar som Sverige har beträffande prospek-
terings- och gruvverksamhet. Som exempel kan näm-
nas att Sveriges andel 1997 av EU-områdets produk-
tion av järnmalm var 92 %, av bly var 55 %, av silver
var 48 % och av koppar var 44 %. Trots att Sverige
intar en ledande ställning som råvaruproducent finns
det mycket övrigt att önska när det gäller forskning
och utveckling. Mot den bakgrunden valde Vänster-
partiet att i sin kommittémotion beröra dessa frågor.
Det är med ganska stor tillfredsställelse som jag kon-
staterar att utskottet i många stycken delar Vänster-
partiets uppfattning.
Jag tillåter mig att citera från utskottets ställ-
ningstagande: "Med hänsyn till Sveriges starka ställ-
ning som gruvnation inom Europa är det nödvändigt
med forskning och utveckling för att bibehålla kom-
petens och konkurrenskraft på sikt. I ett europeiskt
och internationellt perspektiv har Sverige unika förut-
sättningar att vara ledande i fråga om geologisk kom-
petens. Detta förhållande bör rimligtvis beaktas i
fråga om den framtida inriktningen av forskningspo-
litiken, där geovetenskap bör ha ett givet utrymme.
Samma sak bör gälla frågan om miljöforskning i
gruvsammanhang."
Skulle dessa ambitioner lyckas kommer nya om-
råden inom tjänste-, utbildnings- och miljösektorn att
öppnas. Sverige kan då vara ledande vad gäller inte
bara råvaruproduktion utan också inom en mängd
andra områden. Som ett exempel kan nämnas de
redan inledda projekten som avser att utveckla mil-
jömässigt och ekonomiskt effektiva metoder för att
motverka miljöproblem som uppstår vid gruvhante-
ring och som hänger samman med det avfall som
kvarstår då den värdefulla malmen brutits ut och
förädlats. Naturligtvis kommer den kunskapen och
kompetensen att vara intressant för många utanför
Sveriges gränser. Jag kan lätt se framför mig ett
framtida miljöteknikföretag som mot bakgrund av de
stora geovetenskapliga kunskaperna är lyckosamt i
arbetet med att sanera grovt förorenade avfallsdepo-
nier.
När man talar om avfallsdeponier saknas inte ar-
betsuppgifter, vare sig inom eller utom landets grän-
ser. Själv bor jag mycket nära en drygt 40 hektar stor
avfallsdamm som är resultatet av en 30-årig gruvepok
- en avfallsdamm som innehåller stora mängder
tungmetaller och som nu håller på att saneras. Den
typen av minst sagt icke önskvärda konsekvenser av
gruvbrytning kan och måste undvikas i framtiden,
med ökad kunskap om bl.a. miljökonsekvenser.
För mig är alltså utvecklingen av den nationella
geovetenskapliga kompetensen ett bra exempel på hur
naturtillgångar och kunskaper om dessa kan användas
för att bredda näringslivet.
Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja ut-
veckla och bredda debatten omkring geovetenskap.
När man talar om geovetenskap och geologi går ofta
tankarna till gruv- och mineralhantering. Det är vik-
tigt att påpeka att kunskap om geologi är viktig ur en
mängd andra synpunkter än för att hitta malm.
Geologi betyder läran om jorden. Jorden är allt det
vi går på, från ytan ända in till dess mitt. Allt vi gör
på jordens yta påverkas av hur det som finns under
ytan är beskaffat. Genom att använda geologisk kun-
skap kan vi förstå varför vi har vulkanutbrott, jord-
bävningar, jordskred, laviner och översvämningar.
Men vi kan också förstå och förklara t.ex.
· varför grödorna växer bättre på en del ställen
· grundvattnets beskaffenhet
· var vi har höga naturliga radonvärden
· varför det är dumt att bygga hus på vissa områden
· hur och var det är säkrast och billigast att dra
vägar och andra infrastruktursatsningar
· varför det inte går att borra tunnlar hur som helst
· varför en del marker är mer känsliga för surt ned-
fall
· hur föroreningar förflyttar sig i marken.
Egentligen skulle skriften Geologi i kommunal
planering ligga på många beslutsfattares bord.
Min och Vänsterpartiets förhoppning är att nä-
ringsutskottets uttalade mening om en förstärkt natio-
nell geovetenskaplig kompetens skall omsättas i kon-
kret handling. Det skulle stärka Sveriges ställning
som gruvnation men också - det är viktigt att komma
ihåg - öka möjligheterna att utveckla miljöarbetet och
arbetet med en långsiktig hushållning med naturresur-
serna.
Till slut vill jag yrka bifall till utskottets hemstäl-
lan.