Fru talman! I dag borde kammaren ha varit full av ledamöter som vill vara med och debattera globaliseringens effekter och konsekvenser, enligt mitt förmenande. Att diskutera globalisering är inte att sitta i en satellit och åka runt jorden som utrikespolitiker och tycka att det som händer där nere ser spännande ut, utan det handlar faktiskt om de lokala samhällenas, ländernas, regionernas samverkan och hur den fungerar dem emellan.
Vi har i den kommitté som har arbetat under drygt ett par år i utskottet försökt att förstå vad som är karakteristiskt för globaliseringen, vad som är kännetecknande och vad vi kan lära oss av den. Vi kan också konstatera att mitt under det här arbetet har vi fått vara med om två stora händelser, nämligen klimatfrågan som har blommat upp och inte minst finanskrisen som är typiska exempel på globaliseringseffekter. Men vi befinner oss fortfarande, skulle jag vilja säga, i ett sökande skede när det gäller vad globalisering är och hur den fungerar. För min del är det betydligt mer än en handelspolitik som är rätt utvidgad.
Fru talman! Det finns i dag ingen enhetlig definition av begreppet globalisering. Vi kristdemokrater ser globaliseringen som en ny möjlighet till utveckling i världen. Globaliseringsrådet har en definition som innebär: "Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder." Men personligen anser jag att även mjukare begrepp som kultur, miljö, attityder och inte minst livsåskådning ska omfattas av begreppet globalisering, eftersom de har samma tendens.
Globaliseringens karaktär gör att kultur, miljö, attityder och livsåskådning blir alltmer tillgängliga för allt fler och att utbytet är omfattande. Nationsgränsöverskridande investeringar, handel och kapitalflöden kräver ökad öppenhet och tillgänglighet. Det är en viktig del av begreppet globalisering.
Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut.
Globaliseringen ger oss nya möjligheter och utmaningar. Den innebär att världens nationer knyts närmare varandra, vilket ger goda förutsättningar att stödja och hjälpa varandra.
Fru talman! Sverige är ett litet beroende land i en snabbt föränderlig värld. Kulturella, politiska, ekonomiska och andra förändringsprocesser som brukar kallas globalisering påverkar Sverige vare sig vi vill det eller inte. Men om vi agerar på rätt sätt är globaliseringen en positiv kraft som vi kan ta vara på.
Globaliseringen ger oss flera möjligheter att öppna upp för mänskliga rättigheter, för frihet, yttrandefrihet och för spridning av demokrati och rättssamhällets principer. Det är kanske det allra viktigaste med globaliseringen.
Vi får inte glömma att globaliseringen, och i synnerhet internationell handel, har varit den enskilt viktigaste komponenten bakom den svenska ekonomiska tillväxten under de senaste 150 åren.
För att inte drabbas av globaliseringens nackdelar måste Sverige forma en flexibel och dynamisk ekonomi med investeringar i utbildning, forskning, teknik och ett bra näringslivsklimat. Globaliseringen möts bäst med öppenhet och inte slutna gränser.
Fru talman! Rätt utnyttjad utgör globaliseringen en möjlighet till framsteg i Sverige och i resten av världen. Samtidigt ställer globaliseringen krav som vi inte kan bortse från.
Kristdemokraternas grundsyn på globalisering har inte förändrats med finanskrisen, men finanskrisen visar att länder måste stötta varandra.
Fru talman! Finanskrisen ställer utvecklingen på ända för oss. Politiker, ekonomer och massmedierna har ofta talat om bristen på arbetskraft. Nu kan vi se hur finansvärldens nonchalanta risktagande leder till uppsägningar och arbetslöshet, alltså motsatsen, i all hast. Rädslan för en överhettad ekonomisk tillväxt vägde tyngre än insikten om och förståelsen för bankkollapser på grund av dåliga lån. Och det gick fort.
Den nu vunna erfarenheten av den globala finanskrisen är att penningplaceringar sker globalt med digital hastighet, att man inte i samma tempo hinner bedöma och hantera ekonomiska säkerheter och deras värden och att misstag inom finansvärlden sprids worldwide.
Vad kan vi lära av finanskrisen så här långt? Jo, att krav på regleringar och övervakning, för det måste vi ha, måste drivas av EU i relation till andra globala ekonomiska aktörer. Här är Sverige alldeles för litet. Sverige är inte globalt i sig.
Fru talman! Finanskrisen är förvisso en ekonomisk kris där bristen på korrekta transaktioner slår hårt mot våra samhällen, men i verkligheten är det en förtroendekris. Det är en förtroendekris som endast kan lösas med en ansvarsfull och god etik. Ingen reglering är så bra att den kan undanröja de negativa drivkrafterna som finns hos personer med oärliga och oetiska syften.
Girighet är en sådan farlig drivkraft. Människors bristande etik gör att det alltid kommer att finnas element av ekonomisk girighet nära de finansiella verksamheterna. Insyn, öppenhet och kontroll måste utvecklas. Därför måste reglering och tillsynsarbete kombineras med en diskussion om värdegrund och etik i näringslivet och i den finansiella sektorn i synnerhet.
Fru talman! Kristdemokraterna vill se en värdekommission som ska granska näringslivets agerande i stort och föreslå uppförandekoder för olika delar av näringslivet. En viktig fråga är att beskriva hur ersättningssystem till olika befattningshavare påverkar risktagandet - ett risktagande som leder till att den finansiella stabiliteten hotas och att samhällsekonomiska kostnader därmed uppstår som vi alla får vara med och betala. Här behövs också en diskussion om hur kostnaderna för finansiella kriser ska fördelas så att statens ingripande inte leder till ett ökat risktagande för att banker och finansinstitut inte tillåts gå omkull.
Fru talman! Kristdemokraterna ser klart positiva möjligheter med globalisering. Det gäller framför allt möjligheten till spridning av demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättssamhällets principer. Vi vet att det blir allt svårare för skumraskregimer att gömma sig och dölja sitt handlande mot de samhällsmedborgare de har ansvar för.
Globaliseringen har ytterligare en viktig dimension. Det är att vi med den globala informationen och beslutskraften har fått verktyg för att möta nationsgränsöverskridande problem såsom klimatfrågan och övriga miljöfrågor. Här blir de global-regionala beslutsorganen som EU med flera oundgängliga politiska verktyg.
Fru talman! Det finns för- och nackdelar med globaliseringen. Nackdelarna är spridningseffekten av ekonomiska och politiska kriser, spridning av internationell brottslighet och spridning av sjukdomar och ohälsa.
Fördelarna är att vi kan utveckla politiska verktyg mot klimat- och miljöproblem, att vi kan förbättra människors vardagsliv genom större politisk öppenhet och att vi kan bedriva nationsgränsöverskridande freds- och biståndsarbete.
Fru talman! Vår uppgift blir att förstärka fördelarna och att bekämpa nackdelarna. Vi kan inte välja bort globaliseringen. Den är här för att stanna, och vi har att forma dess politik.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande UU13.