Herr talman! Jag tror att utbildning är centralt för Sverige. Men det är också centralt för den enskilda människan och hennes förmåga att växa som människa och ta för sig mer av sitt eget liv och bestämma mer över det. Det kräver inte bara en plats på en utbildning, utan det kräver också att det är väldigt god kvalitet på den utbildningen, att man möter lärare som är duktiga, att man själv har ambitioner att lära sig mer och att det faktiskt premieras att man satsar, strävar och anstränger sig.
Jag skulle därför vilja upprepa min enkla fråga: Om det skulle visa sig, om Thomas Strand tänker tanken, att man inte kan bygga ut högskolan hur snabbt som helst utan att det får negativa konsekvenser för kvaliteten, och de där negativa konsekvenserna för kvaliteten påverkar den enskilda individens och studentens möjligheter till social rörlighet och klassresa - om det skulle visa sig att man inte klarar att upprätthålla kvaliteten när man bygger ut kvantiteten kraftigt, vilket val gör då Thomas Strand?