Herr talman! Tack, Jabar Amin, för dina kommentarer om högskolebetänkandet!
De rörde först att alla ska ha rätt till utbildning. Jag trodde att vi hade kommit förbi situationen där vi alla måste stå upp som företrädare för politiska partier och berätta att vi tycker att alla i Sverige ska ha rätt till en högkvalitativ utbildning. Men för sakens och tydlighetens skull vill jag berätta att också vi moderater tycker att detta är viktigt.
Det är därför vi moderater har kämpat och det var också därför alliansregeringen under sin tid kämpade för att utveckla kvaliteten i grundskolan: för att fler skulle få chansen, fler talanger skulle få brinna, fler skulle få synas med sin kompetens och på det viset också vinna behörighet till högre utbildning. Det är en kedja som håller ihop. Det hjälper inte att vi går in och gör förändringar bara i högskolan, utan det här måste ske i allt från lågstadiet, från förskolan, och hela vägen upp genom utbildningssystemet. Det är att jobba för breddad rekrytering. Men det tar tid innan vi ser alla effekter.
Sedan sa Jabar Amin, precis som Thomas Strand tidigare, att det inte finns någon motsättning mellan kvalitet och kvantitet. Faktum är att det finns ett antal rapporter som ändå pekar på detta, bland annat från Universitetskanslersämbetet.
Thomas Strand frågade mig i vårt replikskifte varför man inte såg några effekter av alla pengar som alliansregeringen pumpade in. Jo, därför att det fanns stora hål i systemet eftersom man under tidigare röda regeringar hade byggt ut antalet platser på högskolan i en sådan omfattning men inte samtidigt skjutit till kvalitativa medel. Därför märktes det inte. Det är ert problem.