Herr talman! Jag hann inte med att svara på frågan om högskolestiftelser. Vi har ju tre stiftelser i dag, kan man säga, och vi har sagt att vi inte tycker att vi ska lägga kraft och tid på att göra några större förändringar av strukturen vad gäller myndighetsformen för lärosäten. Vi säger att det inte behövs fler stiftelser.
Nu ska man säga att det förslag som kom under er tid i regeringsställning, Fredrik Christensson, om man ska tala klartext var undermåligt. Det blev ju nedsablat av kritik och lades i en byrålåda, och det kanske ligger i en papperskorg nu. Det förslaget höll inte. Det är en ganska komplex fråga, och jag tycker att vi kan använda och bättre utveckla den struktur vi har i dag. Autonomin är en sådan viktig fråga jag tror att vi ska fundera mer på, i den form vi har. Det var det jag sa, nämligen att det handlar mycket om tillit mellan akademi, regering och riksdag. Jag tror att vi skulle kunna jobba mer med hur vi kan stärka autonomin.
Då handlar det om det akademiska redskapet. Det handlar om linjestyrning kontra kollegial styrning - hur ska vi se på det, och hur ska vi utveckla det? Jag tror att det är ett viktigt upplägg också för lärosätena själva att föra den fruktbara dialogen om hur man kan stärka detta. Vi behöver nämligen profilera och utveckla vår utbildning, satsa på kvalitet och ta bort sådant som inte håller kvalitet. Det där är någonting vi politiker kanske inte ska gå in och fingra på, utan det måste ytterst professionen sköta. Det är en viktig fråga.
När det gäller resursfördelningssystemet tror jag också att det är någonting vi faktiskt måste se över. Vi måste våga ta i och fundera över det. Finns det andra sätt vi kan jobba på för att stimulera kvaliteten i högskolevärlden?
Till sist: Digitaliseringen har bara börjat. Den måste vi fundera vidare på. Vad innebär den för utbildningssektorn i Sverige? Det tror jag är några viktiga saker vi ska jobba vidare med.