Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Riksdagens arbetsformer

PETER ERIKSSON (mp), 1998-06-03 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Trots den sena timmen, och trots att vi

är i slutet på det fjärde och sista året under denna

mandatperiod, måste jag säga att jag är tacksam att

jag får stå i riksdagens talarstol. Med tanke på vad

Kenneth Kvist sade alldeles nyss tror jag faktiskt att

det bara är Kenneth Kvist och jag av dem som deltar i

denna och tidigare debatt, inklusive Margitta Edgren

och Anders Johnson, som inte kan lova att vi inte

kommer tillbaka åtminstone nästa mandatperiod. Man

får se hur det blir. Vi kan väl prata om den saken

senare.

Frågan om riksdagens arbetsformer handlar i

grunden om demokratins - folkstyrets - möjligheter

och hur demokratin fungerar. Man kan naturligtvis,

som Widar Andersson gjorde, på ett ganska klacks-

parksartat sätt prata om riksdagen som en hedervärd

gammal institution.

Man kan också, och jag tycker att det är ganska

uppenbart att det är alltfler som gör det, se demokra-

tin som en gammal hedervärd institution som också är

ineffektiv och föråldrad. Det finns andra bättre former

för att styra samhället än att bry sig om vad folk tyck-

er och låta folkstyre gälla. Det är ett ganska krångligt,

omodernt och ineffektivt sätt att sköta samhället på.

Det blir alltfler som faktiskt för den typen av resone-

mang.

Jag tror inte att Widar Andersson är inne på det,

men han är farligt nära när han talar om riksdagen

med en klackspark.

Jag lyssnade på professor Leif Lewin i riksdagens

andrakammarsal häromveckan tillsammans med tal-

mannen. Han hade ungefär samma känsla som jag har

haft under flera år. Han hade också noterat att defini-

tionen på demokrati plötsligt hade omvandlats till att

handla mer om effektivitet. Han gjorde jämförelsen

att vi är på väg tillbaka till de gamla oskarianska

traditionerna där man fattade beslut i slutna rum och

ansåg att pöbeln skulle hållas undan så mycket som

möjligt.

Han har nyss skrivit en bok om precis detta att vi

är på väg i brant utförsbacke med demokratin. Efter

den föreläsningen tror jag att den är mycket läsvärd.

Många i Sveriges riksdag borde ta den till sig och

fundera litet grand på sin kammare.

Det finns flera allvarliga problem med demokratin

i Sverige i dag. Några tas upp i det här betänkandet,

och en del har också diskuterats från talarstolen.

EU är ett av de stora problemen. Skall vi över hu-

vud taget vara med i den här byråkratiska, odemokra-

tiska och dyra processen? Har det gett någonting åt

folkstyret, eller drar det bara bort? Leder det bara

utför? Det är inte givet vilken slutsats man kommer

till i den diskussionen. Än så länge tror jag inte att

man tvärsäkert kan säga att det har varit positivt i alla

fall.

Personligen tror jag att vi klarar av framtiden bätt-

re utan detta. Men nu är vi med, och vi måste försöka

organisera det här så bra som möjligt i alla fall. Så

mycket respekt för folkstyret måste vi ha. Därför

tycker jag att det känns ganska bra trots att vi har

kommit in i det här eländet, som jag ser det, och trots

att vi har en riksdag som beslöt om ett dåligt sätt att

hantera EU-frågorna. Det är ett dåligt sätt att ta till

vara de möjligheter som ändå finns. Nu finns det en

begynnande insikt om att man faktiskt måste försöka

förändra det här systemet med t.ex. EU-nämnden.

Riksdagens påverkan på regeringen, och indirekt på

lagstiftningen, är minimal. Det måste stärkas. Den

utgångspunkten tycker jag att vi verkar vara ganska

eniga om i KU när vi nu fattar beslut om att genomfö-

ra en ny utvärdering och förändring av det här syste-

met inför nästa år. Det finns många vägar man kan gå

för att förbättra. Jag tror att vi skulle kunna ha betyd-

ligt fler debatter här i kammaren så att partierna

tvingas ta ställning på ett helt annat sätt. Det finns

många andra sätt.

Budgetprocessen är den andra stora frågan. Riks-

dagens ställning har allvarligt försvagats, och folksty-

ret därigenom, genom den nya budgetprocessen. Här

är det också oerhört viktigt att KU faktiskt har varit

överens om att riksdagens ställning måste stärkas

igen. Vi måste bryta trenden i utförsbacken i den

meningen också. Det är bra.

Jag har fem sekunder kvar. Därför vill jag också

säga att jag vill bifalla reservation nr 1 om att införa

en motionstid året runt. Jag tycker att den ordning vi

har i dag med två veckors motionstid är föråldrad och

ganska dålig.

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

PETER ERIKSSON (mp): Riksdagens arbetsformer (1998-06-03) — PRESS0