Fru talman! Budgeten för rikets styrelse som vi
diskuterar i dag är litet speciell vid jämförelse med
budgeten i stort. Sett över mandatperioden finns det
tydliga skillnader gentemot de generella besparingar
och nedskärningar vi har fått se inom väldigt många
områden.
Anslagen till riksdagen har ökat kraftigt. Det gäl-
ler på flera områden, bl.a. ersättningen till ledamöter-
na. I år har det i praktiken blivit ett överdrag gentemot
budgeten med 10 miljoner kronor.
Samma sak gäller riksdagens förvaltning som har
tvingats begära kraftigt ökade anslag för att kunna ha
råd att införskaffa lägenheter till ledamöterna.
Partistödet har ökat för 1997, och den ökningen
fortsätter i budgeten för 1998.
Anslagen för regeringen har ökat ännu mer. Där
överskrids budgeten för 1997 med 17 %. Jag tror att
det är unikt i budgeten som helhet. Det finns inget
anslag, ingen myndighet e.d. som missköter sin bud-
get så till den milda grad som regeringen själv gör.
Det verkar inte finnas någon styrsel bland de högsta i
riket - som kanske Birger Hagård skulle ha uttryckt
sig.
Jag tycker att detta är anmärkningsvärt. Nu har en
ny budgetprocess som skall strama upp det hela an-
tagits. Jag tycker att man i stor utsträckning kan ifrå-
gasätta behovet av denna nya budgetprocess. De som
verkligen tycks behöva en uppstramning är regeringen
- som inte alls klarar sig utan att utvidga sig och öka
omfattningen när det gäller tjänstemän och resor och
andra kostnader.
Miljöpartiet föreslår just regeringen att lära sig att
hushålla litet mer. Man måste gå in för att fungera i
den nya budgetprocessen på ett rimligt sätt. Vi före-
slår en minskning med 100 miljoner kronor i förhål-
lande till regeringens förslag.
När det gäller partistödet föreslår vi en minskning
på 30 miljoner kronor. Vi föreslår också en minskning
på 30 miljoner kronor i ersättningen till ledamöterna.
Till skillnad från Folkpartiet och Moderaterna
lägger vi fram dessa förslag i en reservation. Vi tycker
också att det är rimligt att rösta om de olika anslagen.
Som Folkpartiet och Moderaterna har framhållit i
dagens debatt innebär den nya budgetprocessen att
makt i stor utsträckning har flyttat från riksdagen till
regeringen. Det går inte att komma bort från den
saken. Det är en allvarlig förändring av det svenska
politiska systemet.
Birgit Friggebo menar att detta innebär att riksda-
gen i större utsträckning skall vara ett kontrollerande
organ så som det är i många andra parlament där
inflytandet över politiken från parlamentens sida inte
har varit lika stort. Jag tycker att det är en tråkig ut-
veckling. Nu har vi sett tendensen att makten har
flyttat från riksdagen till regeringen inom många
områden. Inte minst har EU-medlemskapet fått den
konsekvensen. Regeringen har blivit lagstiftande
organ och har nu i praktiken ensamt ansvar för budge-
ten. Jag tror personligen att detta kommer att få ytter-
ligare konsekvenser som vi inte har fått se än.
Mycket talar för att den regering som sitter i dag
är den sista minoritetsregeringen i Sverige. Varje
politiskt parti med någon anständighet kommer i
framtiden att kräva att få sitta med i en regering. Man
kommer i längden inte att acceptera att fortsätta att
stödja en minoritetsregering som det politiska system
vi har haft tidigare har tillåtit. Det innebär stora för-
ändringar i det politiska systemet i Sverige.
Vi har under decennier haft en lång tradition av
minoritetsregeringar där riksdagen har haft ett visst
inflytande över den politiska situationen.
Jag skall gå in på vår reservation angående upp-
handling av miljövänlig el. Två socialdemokratiska
ledamöter har väckt en motion som är alldeles ut-
märkt. Där föreslås att riksdagen skall gå före med att
införskaffa miljövänlig el. Det är ett bra förslag. När
det nu äntligen finns en majoritet i riksdagen för att
påbörja en kärnkraftsavveckling borde det vara natur-
ligt att riksdagen går före med att köpa in miljövänlig
el.
Jag vill kraftigt understödja dessa förslag genom
att yrka bifall till reservationerna 2 och 3.