Fru talman! Nya reformer är ofta förknippade med kostnader. I det här fallet har två perspektiv varit väldigt viktiga när vi tagit fram reformen.
En sak är att fritidskortet ska erbjudas på ett sådant sätt att det är användarvänligt. Vi vill ju att människor ska nyttja den här möjligheten. Därför har man utvecklat en digital tjänst som i så stor utsträckning som möjligt ska innebära ett automatiserat förfarande. Det bidrar också till lägre kostnader över tid, även om de initiala kostnaderna naturligtvis blir högre.
Det andra perspektivet är just det som vi har pratat om, nämligen vikten av att säkerställa att systemet inte kan missbrukas utan är effektivt och rättssäkert.
Anledningen till att vi väljer att införa den här reformen har jag varit inne på tidigare, men jag upprepar den gärna igen. Det handlar helt enkelt om att om man tillför mer pengar till befintligt system kommer det visserligen att vara bra för civilsamhället. Det gynnar de barn som redan har en fritidsaktivitet. Men syftet med detta är att nå nya målgrupper av barn som i dag inte har möjlighet att ta del av föreningslivet och inte får möjlighet till en meningsfull fritid. Därför tar regeringen nu det här steget.
Vi hoppas att detta ska leda till att fler barn känner gemenskap och glädje som gör att de får växa och som hela samhället faktiskt också tjänar på.