Herr talman! Ulf Melin har frågat mig vilka åtgär-
der jag avser att vidta för att eleverna på program med
yrkesämnen skall få arbetsplatsförlagd utbildning
(APU) som omfattar minst 15 veckor och dessutom
vilka åtgärder jag tänker vidta för att höja kompetens-
kraven för gymnasielärare i yrkesämnen.
Låt mig inleda med att säga att Sverige har
mycket goda möjligheter att hävda sig i konkurrensen
med kunskapsintensiv produktion av både varor och
tjänster. Vi väljer att vara delaktiga i den snabba för-
ändringstakt som pågår i samhällsliv och arbetsliv.
Dagens och morgondagens arbetsliv ställer helt andra
krav på både grundläggande allmänna kunskaper och
på en utvecklad förmåga att ta till sig och använda
nya och kvalificerade yrkeskunskaper. Arbetsgivare
ställer dessutom allt oftare krav som har ett nära sam-
band med förmågan att använda och utveckla sina
personliga egenskaper som initiativförmåga, kreativi-
tet, samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga etc.
En modern och gedigen gymnasieutbildning måste
ge goda kunskaper i allmänna ämnen som svenska,
matematik, engelska och allmänbildande ämnen men
också klara högt ställda krav på kvalificerade yr-
keskunskaper, både i praktik och i teori. Utan samar-
bete med arbetslivet och ett lärande på arbetsplatsen
är det svårt eller omöjligt att klara en yrkesutbildning
av hög kvalitet och aktualitet. Det krävs därför ett
lokalt samarbete mellan skolan och arbetsplatser-
na/branscherna, bra handledarutbildning och en öm-
sesidig vilja från skola och arbetsliv att överbrygga de
kulturkrockar som kan uppstå.
Den nya gymnasieskolan har tillkommit för att
svara mot dessa högt ställda krav. Alla elever, obero-
ende av vilket program man väljer, får en bred grund.
Reformen innebär stora förändringskrav på skolans
organisation, arbetssätt och arbetsformer. Uppbygg-
naden av skolans arbetslivskontakter är en del i för-
ändringsarbetet. Jag avser att noggrant följa utveck-
lingen, men jag inser också att reformen måste ges tid
innan den fungerar i alla delar.
En av orsakerna till att skolorna inte har uppnått
APU som omfattar minst 15 veckor har varit att gym-
nasieförordningen har varit oklar på denna punkt.
Förordningen har nu ändrats, och det står nu tydligt att
det skall vara minst 15 veckors APU.
De uppföljningar av den arbetsplatsförlagda ut-
bildningen som gjorts av Skolverket, av Kommunför-
bundet och nu senast av Kommittén för gymnasiesko-
lans utveckling, där Ulf Melin själv är ledamot, visar
inte på några entydiga resultat.
Inom vissa program, som exempelvis Omvård-
nadsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet,
har man i stort sett uppfyllt kraven på 15 veckor.
Däremot uppvisar t.ex. Elprogrammet en mycket liten
andel APU. Ersättningen till företagen verkar enligt
rapporterna inte ha någon avgörande betydelse för att
få ut eleverna. Däremot har de kommuner som var
med i försöksverksamheten med ÖGY (översyn av
gymnasieskolans yrkesutbildning) lyckats bäst. Det
pekar på att skolans arbetslivskontakter tar tid att
bygga upp.
Jag avser att inom de närmaste veckorna tillsätta
en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag om
utveckling av samarbetet mellan skola och arbetsliv.
Skolverkets projekt Skola-Arbetsliv, där en speciell
satsning sker på handledarutbildning kan, som jag ser
det, också tillföra ytterligare kunskaper.
Jag bedömer att vi behöver bättre kunskaper om
utvecklingen så att vi verkligen vidtar rätt åtgärder.
Inom Utbildningsdepartementet kommer vi därför
också att följa upp utvecklingen genom intensifierade
kontakter med branschföreträdare och kommuner.
Yrkeslärarutbildningens innehåll har varit föremål
för den förra regeringens intresse och något motsägel-
sefulla åtgärder. Ulf Melin fick i juni 1993 den förra
skolministerns uppdrag att utreda lärarkompetensen
för yrkesutbildning.
Den inom Utbildningsdepartementet tillsatta över-
synen av lärarutbildningen kommer inom de närmaste
veckorna att lämna en arbetsrapport. Översynen
kommer att redovisa framtida krav på läraryrket mot
bakgrund av samhällsförändringar och förändringar
inom skolan. Regeringen avser att behandla frågan
om yrkeslärarutbildningens närmare utformning i
samband med de ställningstaganden som blir aktuella
med anledning av förslagen från översynen av lärar-
utbildningen.
Ulf Melins förslag om yrkeslärarutbildningen rör
bl.a. förkunskapskraven till yrkeslärarutbildningen
och berör därmed också tillträdesreglerna till högsko-
lan.
Tillträdesreglerna för högre utbildning har varit
föremål för utredning och regeringen avser att lämna
förslag till riksdagen i mars månad.