Fru talman! Formerna för älgjakt har ibland vållat
strid mellan Jägarnas riksförbund och Svenska
Jägareförbundet, precis som vi har haft olika
uppfattningar här i riksdagen.
Därför var det mycket glädjande och positivt att de
båda jägarorganisationerna i oktober 1993 kunde
överlämna ett gemensamt förslag till regeringen om
hur älgjakten borde organiseras efter 1994.
Regeringen har i sin proposition 1993/94:193 tagit
fasta på några av de förslag som
jägarorganisationerna var överens om.
Vi socialdemokrater delar regeringens uppfattning
att det nuvarande systemet för älgjakt i huvudsak
bör ligga fast och att de s.k. generellområdena nu
bör avskaffas. Däremot tycker vi att det är
beklagligt att regeringen och utskottsmarjoriteten
inte har tagit fasta på den enighet om målsättningen
för älgjakten som jägarorganisationernas förslag
ger uttryck för.
Utskottsmajoriteten har i stället valt den bekväma
vägen att automatiskt överföra samtliga ca 14 000
generellområden till B-licensområden, med en
generell tilldelning av ett valfritt djur på områden
om minst 5 ha sammanhängande mark.
Detta strider helt mot den målsättning för
produktionsanpassad älgjakt som riksdagen
tidigare i stor enighet beslutat om. Det innebär,
enligt vår mening, ett steg tillbaka i strävan att
uppnå en biologiskt riktig skötsel av älgstammen.
Tyvärr har vi vid utskottsbehandlingen inte lyckats
övertyga övriga partier om att de särskilda skäl som
nu gäller för att ett område skall få registreras som
B-område även borde gälla för de ca 14 000
generellområden som ansöker om en sådan
registrering före utgången av 1994.
Vi beklagar att utskottet inte utnyttjade det tillfälle
som gavs att finna en slutlig lösning på frågan om
licensområdena. Det kan därför enligt vår mening
finnas anledning att återkomma till frågan om hur
registreringen av B-områdena skall kunna
omprövas i framtiden, i syfte att stimulera en ökad
anslutning till samordnade jaktenheter.
En sådan prövning borde utgå från följande
principer:
Rätt balans bör åstadkommas i förhållande till de
mål som lagts fast lokalt. Möjligheten att fälla älg
bör bli så rättvis som möjligt från
produktionssynpunkt. Frivillig samverkan bör
stimuleras och administrationen bli så liten som
möjligt.
I den socialdemokratiska jaktmotionen har vi ett
kompletterande förslag om att samtliga
generellområden skall ges möjlighet att
omregistreras till A-licensområde i stället för att
som nu automatiskt överföras till B-områden.
Förutsättningen är att området består av minst 20
ha sammanhängande mark. Då blir den generella
tilldelningen en kalv om året under den längre
jakttid som gäller för A-området.
Vårt förslags inriktning ligger i linje såväl med
Naturvårdsverkets som med
jägarorganisationernas. Åsikterna i vårt
motionsförslag delas av ett enhälligt utskott, så vi är
nöjda när det gäller detta avsnitt.
I regeringens proposition framläggs inget förslag om
ändringar av nuvarande bestämmelser för älgjakten
i Malmöhus län, som ju skiljer sig från dem i övriga
landet. Ett enigt utskott delar
jägarorganisationernas förslag, som innebär att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna att även Malmöhus län bör omfattas av
samma system för älgjakt som gäller i övriga landet.
I detta betänkande har utskottet behandlat åtta
motioner från den allmänna motionstiden. I motion
Jo806, som har mig själv som första namn,
kritiseras Domän Skog AB för de kraftiga
prishöjningar på jakträttsupplåtelse som gjorts
under den senaste tiden.
Motionen har delvis tillgodosetts, men det är inte
regeringens eller utskottsmajoritetens förtjänst.
Tvärtom är den borgerliga regeringen mycket passiv
när det gäller jaktfrågor, inte minst i fråga om priser
och regler för jakträttsupplåtelse.
Nej, motionen har delvis tillgodosetts genom att
Svenska jägareförbundet, Region norr, har träffat
en överenskommelse med Assidomän. Parterna har
därvid kommit överens om följande:
-- Priset skall främst grundas på jaktområdets
uthålliga avkastning samt övriga jaktmässiga
kvaliteter.
-- Ett grundpris för rätten att disponera älgjakt kan
utgå och betalas i så fall senast den 1 oktober.
Fällavgiften tas ut efter jaktperiodens slut.
-- En större andel av priset skall utgöras av fällavgift
för vuxna älgar.
-- Assidomän kommer i princip inte att höja
priserna inför nästa jaktår. På svaga marker kan
priset komma att sänkas.
Samarbetet mellan parterna skall nu fortsätta och
utvecklas med följande inriktning:
-- Älgjaktens mål är att främja en livskraftig
älgstam med hög avkastning, anpassad till vad
markerna tål i betestryck utan oacceptabla skador.
Det skall ske genom en kvalitetsmässigt riktig
avskjutning.
-- Jaktlagen skall kontinuerligt genomföra
betesinventeringar och övriga älgobservationer.
-- Assidomäns marker skall utnyttjas bättre genom
att fler jägare, framför allt ungdomar, bereds
möjlighet till jakt.
Det här kommer att innebära att vi äntligen får en
bättre ordning, med klara regler för
arrendevillkoren gällande älgjakten. Vi
socialdemokrater är övertygade om att dessa
målsättningar kommer att medverka till att skapa
goda förutsättningar för jakt och viltvård. Vi
instämmer också i jägarorganisationernas
förhoppning om att motsvarande
överenskommelser kan träffas inom övriga regioner
i landet.
Jag yrkar bifall till hemställan i jordbruksutskottets
betänkande nr 27.
Innan fru talmannen ger ordet till John Andersson,
vill jag som representant för socialdemokraterna i
jordbruksutskottet framföra ett stort, varmt tack
till John Andersson för de insatser som han har gjort
i jaktfrågorna. Lycka till i fortsättningen!