Fru talman! Ja, Carl G Nilsson, det är helt riktigt
att det lokalt finns exempel på att man har fått en
oproportionellt stor del av avskjutningen just på
generellområdena, även på A- och B-områdena.
Men det totala antalet djur som skjutits är litet.
Jag kan leta rätt på lokala exempel där man på stora
A-licensområden, omfattande tiotusentals hektar,
har gått så hårt åt älgstammen att man senaste
hösten över huvud taget inte brydde sig om att gå
ut och jaga. Det fanns helt enkelt inte någon älg.
Man har inom vissa län även haft möjlighet att till
slutet av januari sitta på pass och försöka ta den
sista tilldelade älgen på licensen. Den möjligheten
finns inte på B-områdena. Den har heller inte
funnits på generellområdena, eftersom antalet
dagar man fick jaga var så få. Detta i sig är en spärr
för att totalt förstöra älgstammen.
Men på de stora områdena, som har jakttid på 70
dagar, har man, åtminstone i mina trakter,
möjlighet att vänta tills vandringsälgen kommer. I
gränslandet mellan fjälltrakterna och skogslandet
kan det vara tre olika jaktintressenter som
beskattar precis samma älgstam. Det har också satt
sina spår på älgstammen i dessa områden. Det är
inte B-områdena och generellområdena som har
förorsakat detta.