Herr talman! Regeringens proposition Sveriges
samarbete med Central- och Östeuropa har fyra mål.
Vi har redan hört dem här i dag. Det gäller säkerhets-
gemenskapen, demokratins kultur, en socialt hållbar
ekonomisk omvandling och en miljömässigt hållbar
utveckling.
Estland, Lettland och Litauen har hunnit en bra bit
på samarbetsvägen, Polen ännu längre. Men i Ryss-
land har man inte hunnit lika långt.
Rysslands väpnade konflikt med utbrytarrepubli-
ken Tjetjenien påverkar under alla förhållanden for-
merna för samarbetet. Rysslands argument för att
försvara krigshandlingarna är att man kommer till
Tjetjeniens hjälp med att formalisera läget och att
man ingriper mot kriminella element eller motstånds-
grupper. Det påminner farligt mycket om de för länge
sedan liknande ryska aktionerna då man använda
liknande motiveringar för hjälp i Centraleuropa.
Ryssland upplevs inte i dag som ett militärt hot
mot sina grannar. Men det är förståeligt att länder som
frigjort sig från Sovjetunionen känner oro över att en
rysk armé har gått in i Tjetjenien.
Den ryska demokratiseringen går långsamt, och de
ekonomiska framstegen görs också ganska långsamt.
Socialt reformarbete har inte gett de snabba resultat
som många haft förhoppningar om och direkt förvän-
tat sig. Man får inte glömma att ett stort och genom-
gripande systemskifte för med sig problem och att det
behövs tid för ekonomisk återhämtning. Det demo-
kratiska styrelseskicket har också varit i farozonen
genom två olika kuppförsök. En fortsatt demokratise-
ring är nödvändig för en positiv utveckling för Ryss-
land. Den hotas i dag bl.a av en organiserad brottslig-
het och en korruption som bara ökar och får större
inflytande.
Det finns i regeringens program ett utbud av
stödjande åtgärder som stärker fredssträvanden och
arbete för mänskliga rättigheter och demokratiproces-
ser, t.ex. utbildning, kunskapsuppbyggnad, forskning,
förvaltningsstöd och stöd till folkraser som redan
finns i Ryssland samt till enskilda organisationer.
Kulturvård och omsorg, för att bara nämna några
områden som t.ex. de baltiska länderna redan har
erfarenhet av, bidrar direkt och indirekt till en positiv
utveckling av ekonomi och näringsliv som ju är vik-
tigt för ett lands stabilitet när stora omvälvningar
pågår.
I Sveriges östsamarbete har miljösatsningarna all-
tid haft hög prioritet. På miljöområdet är en miljö-
mässigt hållbar utveckling ett intresse som förenar
alla länder kring Östersjön - alla behöver ett rent
innanhav.
Miljöpartiet skriver i sin motion: Med tanke på
vår egen säkerhet är det dessutom angeläget att Sveri-
ge i dagsläget verkar för en stabiliserande utveckling
av regionens ekonomi, där de ekologiska ramarna
måste respekteras.
Vi vill tillägga att det är viktigt att också respekte-
ra, skydda och bevara de orörda och oexploaterade
områden som fortfarande finns men som alltid har en
tendens att krympa, om man inte ser till att säkra dem.
I den politiska debatten i dag påpekas ibland att
nationerna i fortsättningen inte kommer att ha den
betydelse som vi vant oss vid. Det är i regionerna som
den politiska och ekonomiska tyngdpunkten kommer
att ligga i framtiden.
En engelsk journalist har skrivit en bok som utkom
förra året, vars titel förslagsvis i svensk översättning
skulle kunna vara Europas nya superregioner. Han
räknar med åtta europeiska regioner och en av dem
kallar han den baltiska bågen. Dit räknar han alla
länder som gränsar till Östersjön.
Författaren har kritiserats för att en del av regio-
nerna är rena skrivbordskonstruktioner och inte ver-
kar särskilt realistiska. Baltiska bågen är ingen sådan.
Det kan Östersjöländernas långa historia tala om för
oss.
Jag har inte gjort någon värdering av idén med
regionernas Europa. Men jag vill framhålla att Öster-
sjöområdet är en naturlig region med många gemen-
samma intressen. Därför är förutsättningarna för ett
samarbete där speciellt goda.
Regeringen avser bl.a. att prioritera just avlopps-
reningsanläggningarna, som enligt Helsingforskom-
mitténs rapport från 1993 tillhör de mest kostnadsef-
fektiva åtgärder man kan vidta för att förbättra Öster-
sjön.
Förorenat vatten och förorenad luft är gränsöver-
skridande, det vet vi alla. Men ren luft och rent vatten
är också gränsöverskridande.
Miljöpartiet stöder i stort regeringens program,
med några få undantag. Jag vill här ta upp två.
Vi anser att anslaget till samarbete med Central-
och Östeuropa är för lågt, och vi anser att den ut-
formning som stödet till kärnsäkerhet och strålskydd
har kolliderar stort med Sveriges beslut om avveck-
ling av kärnkraften.
Åtgärder för kärnsäkerhet och strålskydd behövs,
inte bara i Central- och Östeuropa, utan också i Ba-
rentsområdet, där det finns både gamla osäkra kärn-
kraftverk och radioaktivt avfall. Men insatserna för
kärnkraft får inte bli ett understöd eller en förstärk-
ning av kärnkraft och inte direkt eller indirekt bidra
till nya reaktorer. De skall ge säkerhet i kraftverk som
redan finns och framför allt vara till hjälp vid avveck-
ling.
Eva Goës kommer att tala mer om detta senare.
Samtidigt måste man arbeta intensivt på att effek-
tivisera de gamla, ofta undermåliga energisystemen,
där läckaget lär vara högt.
Propositionen nämner också satsning på alternativ
energi och energisparande. Det fordras snabba insat-
ser, och det är kostnadskrävande. I Miljöpartiets bud-
get har vi sparat på nya vägbyggen och försvarskost-
nader.
Vi yrkar att 1 miljard extra, utöver vad regeringen
föreslagit, avsätts till en miljöfond för olika slags
miljöåtgärder i Central- och Östeuropa, att den nya
myndigheten får hand om medlen och att Sveriges
stöd till kärnsäkerhet och strålskydd endast får gälla
kärnkraftverk som finns i dag efter de riktlinjer som
motionen föreslår.
Jag yrkar bifall till reservationerna 7 och 13.