Fru talman! I det här betänkandet behandlas 15
motioner från den allmänna motionstiden. Jag vill
börja med att yrka avslag på samtliga reservationer
och bifall till hemställan i betänkandet.
Motionerna rör frågor om omfattningen av kom-
munal affärsverksamhet och formen för en sådan
verksamhet, laglighetsprövning och sanktionssystem,
upphandlings- och konkurrenslagstiftning, tillsynsor-
gan samt uppgifter för ett råd för konkurrensfrågor.
Två motioner anknyter också till den kommunala
ekonomin och till det kommunala självstyret.
Jag skall inte ta upp kammarens tid med att ägna
mig åt att kommentera varje motion, men däremot i
någon mån åt att kommentera reservationerna.
När det gäller kommunal näringsverksamhet har
liknande motioner tidigare behandlats av riksdagen.
Då, liksom nu, sträckte sig yrkandena över en bred
och vid skala. Dock handlar övervägande delen om
omfattningen av kommunal näringsverksamhet och
driftsformen för denna, dvs. bolagsform eller nämnd-
form.
Vad gäller begränsningar av kommunal affärs-
verksamhet vidhåller utskottsmajoriteten tidigare
ställningstaganden, dvs. att det inte finns skäl att
begränsa eller förbjuda kommunala företag. Däremot
finns det en uttalad viljeinriktning att i mesta möjliga
mån driva kommunal verksamhet i nämndform. Det
kan dock finnas skäl att bedriva viss verksamhet även
i bolagsform. Jag vill påminna om att de kommunala
bolagen bedriver verksamhet främst inom olika tek-
niska områden, t.ex. el-, vatten-, värme-, fastighets-
och uthyrningsverksamhet. Detta med hårfrisörske-
verksamhet, plåtslageri och annat som togs upp här i
talarstolen tillhör nog snarare undantagen. Det kan
också hända att det är någon sorts projektverksamhet
som man bedriver ute i kommunerna.
Principen för den kommunala näringsverksamhe-
ten går ut på att tillhandahålla tjänster och nyttigheter
för kommunmedborgarna. Den skall också drivas
utan vinstintresse, precis som har sagts här tidigare.
Verksamhetens förutsättningar och den samlade
kommunala nyttan bör var utgångspunkten för orga-
nisationsformen. Här finns alltså inte skäl till eller
behov av några ytterligare regeländringar i kommu-
nallagen beträffande kommunal näringsverksamhet.
Laglighetsprövning av kommunal näringsverk-
samhet tas också upp i flera motioner. Bedömningen
huruvida en verksamhet ligger inom den kommunala
kompetensen är ju primärt en styrelsefråga. Här
handlar det om tilltro till de styrelseledamöter som är
demokratiskt valda och satta till att sköta den uppgif-
ten. Här har också ägaren möjlighet att agera genom
att det finns ombud valda av fullmäktige på deras
bolagsstämmor.
Är det då så att man ser att verksamheten inte
uppfyller de formella kraven finns det alltså möjlighet
att påverka detta genom att agera dels i styrelsen, dels
utifrån ett ägarintresse. Detta fungerar ju i de allra
flesta fallen mycket bra. Det ligger också i linje med
bolagsformens principer vad gäller styrning av verk-
samhet och vad gäller ansvarsfördelning. Detta gäller
också frågan om domstolsprövning av kommunalt
stöd, som tas upp i två motioner.
Även i fråga om sanktionssystem hänvisas till vad
som har framförts i fråga om laglighetsprövning.
Den kommunala verksamhetens förhållande till
upphandlings- och konkurrenslagstiftning tas också
upp i en motion. Vad gäller upphandling bör man
enligt utskottets mening avvakta den pågående utred-
ningen om vissa frågor angående offentlig upphand-
ling. Konkurrensfrågor belyses inom verksamheten
för Rådet för konkurrens på lika villkor mellan of-
fentlig och privat verksamhet.
I två motioner efterlyses vidare ett särskilt råd
med företrädare för stat och näringsliv för behandling
av vissa konkurrensfrågor. Även i detta fall vill ut-
skottsmajoriteten hänvisa till Rådet för konkurrens på
lika villkor och anser att rådets erfarenheter bör av-
vaktas.
Jag skall inte vara längre än så. Med detta anser
jag mig ha kommenterat de flesta av de reservationer
som har lämnats under behandlingen av betänkandet.
Jag yrkar alltså bifall till hemställan i betänkandet och
avslag på reservationerna.