Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Kommunala kompetensfrågor

MATS EINARSSON (v), 1999-05-19 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag har varit kommunalpolitiskt aktiv

i snart ett tiotal år - för övrigt i samma kommun som

Karin Pilsäter, Botkyrka - och haft anledning att

någon gång emellanåt ägna en tanke eller två åt mo-

derat kommunalpolitik, eller rättare sagt moderat

politik i förhållande till kommunerna. Dess konsek-

vens och inre logik är inte alltid helt uppenbar.

I vissa sammanhang, närmare bestämt när det

handlar om att bekämpa det kommunala skatteutjäm-

ningssystemet, försvarar moderaterna den kommu-

nala självstyrelsen som vore den en helig relik hotad

av hedniska härskaror. "Bort med tassarna från våra

skatteintäkter i Täby, Vellinge och Danderyd! Vi

skall inte behöva dela med oss om vi inte vill. Och

det vill vi inte!" Den kommunala självstyrelsens

vackra princip får här tjäna som det fikonlöv som

nödtorftigt skall dölja den gamla vanliga klassegois-

men.

När det gäller att driva företag däremot gäller inte

den kommunala självstyrelsens principer längre. Då

kräver man lagstiftning som förbjuder kommunerna

att driva bolag. Det skall nämligen bara privata aktie-

ägare få göra. Medborgare sammanslutna i en kom-

mun skall inte få inkräkta på vinstmarginalerna.

Det är nämligen så orättvist, säger moderaterna.

Kommunerna har skattepengar och kan subventionera

sina företag och på det sättet konkurrera ut den lille

enskilde solarieägaren eller blomsterhandlaren.

Nåväl, det är något som i alla fall liknar ett argu-

ment. Men hur konsekventa är moderaterna? Det

finns som bekant stora, rika privata aktieägare också.

Familjen Wallenberg och Investor skulle, om man

ville, med sitt kapital i ryggen kunna konkurrera ut

vilken småföretagare som helst. Skall vi kanske, i den

fria konkurrensens intresse, förbjuda stora privata

aktieägare att driva företag?

Det vore i och för sig ett intressant förslag ur and-

ra aspekter, men något säger mig att moderaterna inte

är beredda att gå så långt i sitt försvar för småföretag-

samheten.

Även om moderaterna kraftigt överdriver den

konkurrenssnedvridning som kommunala bolag på-

stås göra sig skyldiga till - konkurrenslagen gäller för

övrigt även kommunala bolag - är det onekligen sant

att kommunala bolag ibland innebär ingrepp i den s.k.

fria konkurrensen. Ta t.ex. de kommunalt ägda, all-

männyttiga bostadsföretagen. De spelade i synnerhet

under 60- och 70-talen en stor och positiv roll för att

höja bostadsstandarden, hålla tillbaka hyrorna och

bygga bort bostadsbrist och trångboddhet. Det kunde

allmännyttan göra därför att man hade starka ägare

utan profitintressen, dvs. kommunerna, därför att

skattebetalarna via staten subventionerade ned ränte-

kostnaderna och därför att bruksvärdesprincipen

upphävde marknadens fria konkurrens när det gällde

hyressättningen.

Det är bara att beklaga att allmännyttans ställning

har försvagats kraftigt på senare år. Vi får väl hoppas

att den översyn av allmännyttans ställning som nu

skall ske leder fram till en vändning och att vi under

tiden lyckas förhindra att borgerligt styrda kommuner

säljer ut de kommunala bostadsföretagen.

Fru talman! Jag är medveten om att vi nu inte

skall diskutera bostadspolitik, men min poäng är

denna: Kommunala bolag är ofta till nytta för med-

borgarna, och de kan vara till nytta för medborgarna

just därför att de i viss mening upphäver eller begrän-

sar den fria konkurrensen.

Både Martinger och Pilsäter har tagit upp ett annat

argument. Man påpekar att insynen i de kommunala

bolagen fortfarande är mindre än i kommunal förvalt-

ning. Man säger att fiffelkultur från det privata nä-

ringslivet importeras i de kommunala bolagen.

Detta är eller kan vara ett problem, och det är

mycket möjligt att vi skall stärka insynen och den

demokratiska kontrollen över de kommunala bolagen

ytterligare, men vilken är Moderaternas och Folkpar-

tiets lösning? Att badhuset i fortsättningen skall dri-

vas i förvaltningsform eller att bostadsföretaget skall

övergå till att bli kommunal förvaltning? Nej, själv-

fallet inte. Moderaterna och Folkpartiet vill sälja ut de

kommunala bolagen eller lägga ut verksamheten på

entreprenad till privata bolag, där insyn och demo-

kratisk kontroll är näst intill noll och där fiffel- och

bågkulturen, i varje fall enligt Pilsäter, grasserar.

Moderaternas politik är på ytan ett försvar av den

fria konkurrensens principer men handlar i grund och

botten om en enda sak. Den handlar om att begränsa

den offentliga sektorn, om att begränsa den sfär av

samhället där det råder demokrati. Fru talman! Den

politiken måste med bestämdhet avvisas. Jag yrkar

därför bifall till utskottets hemställan under samtliga

moment.

Debatten

Hämtad sida: 16

16 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MATS EINARSSON (v): Kommunala kompetensfrågor (1999-05-19) — PRESS0