Fru talman! Det pratas väldigt mycket om de
kommunala kärnverksamheterna. Vi har alla hört
ramsan vård, skola och omsorg. Det är ju det som de
kommunala pengarna skall gå till och det är det som
kommunerna skall ägna sig åt. Själv tycker jag att en
och annan gatlykta och snöröjning också kan höra dit.
Folk skall kunna få bygglov. Man skall kunna få
köttfärsen kontrollerad i butiken.
Men Sveriges kommuner ägnar sig också åt städ-
firmor, gym, skeppsmäkleri, plåtslageri, butiker,
busscharter, budbilar, körkortsutbildning, snöskott-
ning, konsultverksamhet, asfaltering, badhus, sekrete-
rarservice, inkassoverksamhet, parkeringsverksamhet,
flygplatser, skidliftar, stugbyar, teater, hamnar, mäs-
sor, hotell, restauranger, auktionsverk, symfoniorkest-
rar osv. Listan över vad man i kommunerna ägnar sig
åt kan göras oerhört lång men det är inte det som
människor tror när politikerna vitt och brett hörs tala
om de kommunala kärnverksamheterna.
Bland alla dessa bolag finns det många som är re-
na rama skräckverksamheterna för dem som tycker
att äldreomsorg för våra gamla och förskola för våra
barn är viktiga saker.
Vi har alla läst om hur Pitebuss lagt anbud runtom
i kommunerna. Anbuden var så bra att man fick upp-
dragen men det kostade väldigt mycket av pitebornas
pengar att gå in och täcka förlusterna. Vi har också
alla sett konsekvenserna för människorna i Haninge
av de otroliga utgifter som man drog på sig i bostads-
bolagen där.
De kommunala bolagen konkurrerar osunt. De
konkurrerar ut vanliga småföretag och hindrar männi-
skor från att få en vettig försörjning. De hindrar kärn-
verksamheterna och stjäl pengar från det som är
kommunernas viktiga verksamheter.
Bolagsförespråkarna säger då att man tjänar peng-
ar på de här kommunala bolagen. Nej, det gör man
inte! De kommunala bolagen är en mycket dålig affär.
Dels finns det väldigt många bolag som går med stora
underskott och som får anslag från sina kommuner
eller som har underskott i driften. Det handlar om
miljardbelopp. Dels är det så att de bolag som faktiskt
går med överskott har en väldigt dålig avkastning.
Det skulle ha varit bättre om kommunerna i genom-
snitt hade satt in sina pengar på bankbok. Då hade
man fått en bättre avkastning.
De kommunala bolagen är principiellt en dålig af-
fär, ja, helt förkastliga. Skattebetalarnas pengar är inte
riskvilligt kapital som lokala partipampar skall leka
företagsledare med.
Vad vi i Folkpartiet kanske ser som det allra vik-
tigaste argumentet/den allra viktigaste orsaken till att
inte ha kommunala bolag är demokratifrågorna.
Kommunen är till för att hantera gemensamma ange-
lägenheter såsom skola, äldreomsorg, gatubelysning
osv. Aktiebolag är till för att samla riskvilligt kapital i
en entreprenöriell verksamhet. Det här är två helt
väsensskilda saker.
Kulturen i bolag är, som Jerry Martinger nämnde,
en helt annan. Vad som händer är ju att kommunala
pampar tar med sig vad de tror är näringslivets kultur,
och kanske vissa avarter av näringslivets kultur, in i
de verksamheterna. Nästan alla exempel vi har på
gravt missbruk av pengar, fallskärmar och arvoden
och på rent brottslig verksamhet finns i de kommu-
nala bolagen. Det är naturligtvis inte en slump. Det
handlar om insyn och om hur man ser på besluts-
gången.
I den kommunala demokratin har man stora möj-
ligheter till insyn. Man fattar väl underbyggda beslut,
i alla fall oftast. Vem som helst kan i efterhand eller
under ärendets gång gå in och granska och följa med
och även kräva att de som tar besluten också förklarar
sig. I bolagen fungerar det inte så. De ändringar som
har skett när det gäller offentlighetsprincipen fyller
inte alls sin funktion tillräckligt.
Den kommunala bolagiseringen har på ett allmänt
sätt frätt på politikens förmåga. Öppenhet och insyn
minskar när kommunal verksamhet läggs på bolag. Vi
ser också hur de förtroendevalda förvandlas till bo-
lagspampar och försöker föra över även de här kultu-
rerna in i kommunalpolitiken. Bolagskulturen är
alltså något som verkligen skadar demokratin.
Vi har ett mycket stort problem med folk som an-
ser att politiker är människor som är värda att förak-
tas och som inte förstår människors vardag. Om inte
politikerna tar de demokratiska spelreglerna på allvar,
varför skulle då medborgarna göra det?
Mot den bakgrunden framstår det nu som helt ab-
surt att socialdemokraterna har lagt fram ytterligare
ett lagförslag i raden av förslag - i stället för att av-
veckla bolagen tvingas kommunerna att fortsätta. Det
gäller då bostadsbolagen. Har ni ingenting lärt av det
som hänt under de senaste åren?
Vi har ju just haft en debatt här om kommunal re-
vision. Även där får man intrycket att ni har lärt väl-
digt lite. Vi har uppenbarligen helt olika syn på bo-
lagsverksamheten.
Fru talman! Vi folkpartister vill rensa upp i bo-
lagsträsket. Vi vill ha en avvecklingsplan för befintli-
ga bolag. Vi vill ha en ändring i kommunallagen som
gör att nya bolag hindras och att avvecklingen av
befintliga bolag främjas.
Jag yrkar därför bifall till reservation nr 1.