Fru talman! Det talas här väldigt mycket om att de
kommunala bolagen i alla lägen skulle bedriva en
verksamhet som är i kommuninvånarnas intressen.
Det kan också i många fall vara så att de driver verk-
samhet som bör vara kommunalt driven. Mats Einars-
son! Vi förordar från Folkpartiet då inte att allting
skall säljas ut eller läggas ned, utan att det som skall
vara i kommunal drift i första hand skall återföras till
kommunal förvaltning. T.ex. kan en simhall, om den
skall vara kommunalt ägd, vilket den förmodligen i
många fall skall vara, också skötas inom ramen för en
fritidsförvaltning och inte alls av något kommunalt
bolag. Det är ett alldeles utmärkt sätt.
Det finns ren näringsverksamhet som i och för sig
kan vara angelägen för många medborgare men som
det inte finns någon speciell orsak för just kommunen
att driva, t.ex. ett gym. Det är många som tycker om
att gå på gym, men det finns ingen anledning för
kommunen att driva ett sådant. Lika lite finns det
anledning för kommunen att driva en mataffär, även
om den sysslar med sådant som är bland det mest
angelägna för de flesta människor. Det finns såvitt jag
känner till inte någon kommunal mataffär, och en
sådan måste väl ändå tillgodose ett mycket mer basalt
behov än t.ex. av att sola sig. Olika aktörer är olika
bra på vissa saker.
Mats Einarsson sade att jag menade att det finns
en fiffel- och bågkultur i näringslivet. Nej, det kan
finnas enstaka exempel på det eller sådant som drar åt
det hållet. Man plockar in de värsta avarterna inom
det privata näringlivet som om det vore någonting
självklart.
Men det finns en grundläggande skillnad, och jag
skulle vilja höra hur Mats Einarsson ser på den skill-
naden. I privata företag spelar man med aktieägarnas
pengar medan man i kommunala bolag spelar med
kommuninvånarnas skattepengar. Det är enligt min
uppfattning två helt olika sorters pengar. Jag skulle
vilja veta hur Mats Einarsson ser på skillnaden mellan
aktieägares pengar och kommuninvånares skatte-
pengar.