Herr talman! Det är riktigt att vi är tämligen över-
ens i de här frågorna. Men att vi har en bristande
jämställdhet i svenskt näringsliv är ett allvarligt be-
kymmer. Det här allvarliga bekymret, som beror på en
massa olika saker som vi kanske kan hantera delvis
från politiskt håll, blir ju inte bättre av att vi nu vet
från TIMSS-undersökningen att flickor har sämre
resultat i matematik, naturvetenskap och teknik än vad
pojkar har.
Enligt de undersökningar jag har tagit del av, är
det civilingenjörer och civilekonomer man i första
hand letar efter när man rekryterar chefer i näringsli-
vet. Då är det ju illa nog om tjejerna klarar sig sämre,
även om det är en internationell företeelse, som jag
sade i mitt anförande. Då är vi ju framme vid detta
som riksdagen har bestämt sig för att slå fast, nämli-
gen att jämställdhet är en pedagogisk fråga. Man
måste arbeta med detta i skolans vardagsarbete. Jag är
litet rädd för att vi har en lång väg att gå innan riksda-
gens medvetenhet har nått skolans vardag.
Därför undrar jag ändå om det inte vore bra om vi
här i kammaren fick en redovisning av vad som fak-
tiskt händer i särskild ordning. Jag tror nämligen inte
att det här kommer att implementeras tillräckligt
snabbt. Jag är oroad för att den här typen av kun-
skapsskillnader inte stärker utvecklingen mot ökad
jämställdhet, och jag delar Torgny Danielssons upp-
fattning att det här är ett kompetensproblem för
svenskt näringsliv. Så jag undrar ändå om det inte
vore bra att faktiskt få en redovisning här i riksdagen i
särskild ordning och inte bara rapporter från Skolver-
ket.