Fru talman! Det var mycket "skjuta" och att
"komma till skott". Det är väl typiskt det som ligger i
denna fråga. Man kan ifrågasätta om Helena Barg-
holtz inte har några som helst kontakter i dessa trak-
ter. Vi vet att Folkpartiet är ett litet parti, men det
torde väl i någon mån vara rikstäckande.
Helena Bargholtz vet vilka problem som ryms i
konflikterna. Det innebär inte att det pågår något
slags ställningskrig. Det är snarare så att på flera håll
finner man lösningar. Renägarna har nu försökt att
via rättegångar komma fram till en lösning, och i
nästan samtliga fall har man förlorat rättstvisten. Det
beror inte i första hand på att man inte har rätt till
marken utan för att problemet är att de handlingar
som har tagits fram visar hur lång historia frågan
rymmer. Detta visar att det inte är rimligt att gå den
vägen. Per Lager talade om hur man i Härjedalen,
under Bo Dockereds ledning, har kommit fram till
lösningar som bygger på överenskommelser.
Fru talman! Jag tror att Helena Bargholtz är all-
deles fel ute som vill försöka sätta en Stockholmska-
lender på frågan. Det är inte så att det inte arbetas
med frågan. Det arbetas mycket med frågan, men
man har respekt för de olika positioner som männi-
skor har intagit. Detta löser inte vi med hjälp av ett
rationellt, klatschigt beslut i Sveriges riksdag.