Herr talman! Högt ärade ledamöter i kammaren
och protokollets läsare! De frivilliga försvarsorgan-
sationerna har känt en stor vilsenhet sedan det kalla
krigets slut i början av 1990-talet. Emedan en majo-
ritet i Sveriges riksdag år 1996 i alla fall lyckades
samla ihop sig så pass att man biföll Miljöpartiets
förslag om en vidgad hotbild och år 2000 biföll Mil-
jöpartiets paroll om att förflytta militärens miljarder
till vården har frivilligorganisationerna fortsatt frågat
sig vad deras roll nu är i en ny hotbildssituation och
efter det att det militära invasionshotet har avskrivits.
En naturlig slutsats när man inte längre vet vad
man som organisation ska syssla med är att avveckla
verksamheten och lägga ned organisationen, men så
har inte skett. Det är väl anledningen till att regering-
en har lämnat ett förslag till riksdagen om inriktning-
en för de frivilliga försvarsorganisationerna.
Med tanke på de nya huvuduppgifter som För-
svarsmakten nu har ålagts och där en av de uppgifter-
na är att delta i internationella fredsfrämjande insatser
finns det onekligen många nya spännande uppgifter
för frivilligorganisationerna att bidra med. När det
gäller Sveriges insatser i Bosnien och i Kosovo har vi
sett hur den civilmilitära samverkan blivit allt viktiga-
re. De civila organisationernas roll i fråga om såväl
konfliktförebyggande som fredsbevarande insatser
har ökat. Det finns en lång rad viktiga uppgifter.
Tyvärr är det inte detta som regeringen har före-
slagit, utan regeringens förslag går i huvudsak ut på
att i första hand befästa de frivilliga försvarsorgani-
sationernas roll som opinionsbildare och rekryte-
ringsbas för det traditionella invasionsförsvaret.
Vad regeringen med det här förslaget egentligen
säger till frivilligorganisationerna är följande: Vi har
inte heller en susning om vad ni ska syssla med i den
förändrade hotbildssituationen. Fortsätt ni som om
ingenting har hänt i omvärlden!
Bristen på nytänkande känns beklämmande mot
bakgrund av att det finns så oerhört många nya vikti-
ga uppgifter för frivilligorganisationer.
Herr talman! Regeringen vill att det ekonomiska
stödet ska bibehållas och att finansieringen ska ske
genom en omfördelning av resurserna inom försvar-
sanslaget. Mot bakgrund av att t.ex. lottakåren varje
månad får lika mycket i statliga bidrag som Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen har fått under hund-
ra år och mot bakgrund av de nya uppgifter som finns
just när det gäller att delta i internationella freds-
främjande insatser måste detta betraktas som en fel-
prioritering av skattebetalarnas pengar.
Hemvärnets verksamhet är en del av det traditio-
nella invasionsförsvaret och har inte längre en fram-
trädande roll att spela nu när invasionshotet har av-
skrivits. Vi i Miljöpartiet vill i stället se att resurserna
allokeras till de organisationer som sprider kunskap
om, utbildar och rekryterar till deltagande i interna-
tionella fredsfrämjande insatser. Det totala organisa-
tionsstödet till frivilligförsvarsorganisationerna bör
därför kunna minskas mot bakgrund av att deras
verksamhet inte har förändrats eller anpassats till nya
behov.
Herr talman! Självklart stöder Miljöpartiet både
reservation 2 och reservation 5, men för att på ett
smäckert och smidigt sätt använda tiden effektivt
yrkar jag bifall endast till reservation 2.