Herr talman! Jag ställer mig bakom Kristdemo-
kraternas reservationer, men för att vinna tid yrkar jag
bifall endast till reservation 4.
Herr talman! Under innevarande mandatperiod
har det svenska försvaret genomgått ett elddop milt
uttryckt. Det har varit en oerhört turbulent period för
försvar och personal, och jag kan inte se att den är
slut ännu.
Vi kristdemokrater har ofta framfört att det sak-
nats en helhetsbild inför alla mer eller mindre olika
stora och betydelsefulla förslag till totalförsvarets
framtida organisation och innehåll som riksdagen haft
att ta ställning till. Regeringen har gång på gång pre-
senterat olika delar av en komplicerad och kostnads-
krävande verksamhet, utan att det ges möjlighet att
överblicka helheten.
Det ger ett förvirrat och svårbedömt intryck när
konsekvenserna av det förslag som är aktuellt att
besluta om inte är överblickbara. Detta gäller också
propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom
totalförsvaret.
Propositionens förslag är otydliga. Många frågor
lämnas obesvarade. Det gäller exempelvis den frivil-
liga försvarsverksamhetens organisation, innehåll och
ledarskap.
Det finns risk för att oklara beslutsunderlag och
förslag kan resultera i felaktiga beslut. Det är därför
angeläget att regeringens propositioner är grundade
på tillförlitliga och väl genomarbetade underlag. Om
så inte är fallet ser vi kristdemokrater det som ett
allvarligt hot mot demokratin.
Herr talman! Dagens försvarspolitiska säkerhet
och trygghet handlar inte enbart om vilken materiel
eller vilka system försvaret har samt om rätt kunskap
om hur de ska handhas och handskas med. Det hand-
lar också om oväntade hot och företeelser i vår var-
dag, som kan drabba oss allesammans. Tryggheten
och säkerheten handlar om hur vi som enskilda indi-
vider kan skydda oss och bli skyddade om det fruk-
tansvärda och oväntade skulle inträffa. Vid terrorat-
tacker och krigsöverfall är det oftast civilbefolkning-
en, som inte kan eller får försvara sig själv, som
drabbas.
Men det finns lärdomar att hämta om hur männi-
skor klarar av svåra situationer. Belägringen av Sara-
jevo i Bosnien-Hercegovina är ett sådant exempel.
Den belägringen lärde oss att det hos människor finns
en inneboende kraft, förmåga och vilja till både
överlevnad och till att hjälpa sina medmänniskor i
svåra och nästan omöjliga situationer. Den kraften är
viktig att ta till vara. Men en förutsättning är att män-
niskan har någon form av trygghet i den konkreta
situationen. I ett sådant sammanhang är, som jag ser
det, hemvärnet en stor tillgång för att skydda befolk-
ningen och ge människorna trygghet i det nära sam-
hället. Så borde det vara i alla fall, och så utgår jag
ifrån att det är - men jag är inte riktigt säker på att det
är så.
Många orter som tidigare har haft regementen och
garnisoner saknar nu i dag sådana. Därmed har den
sammanhållande länken mellan hemvärnet och det
övriga totalförsvaret försvunnit i många regioner. I
propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret
konstaterar regeringen att hemvärnet för närvarande
endast består av 69 000 personer mot målbildens
90 000. Nu spelar detta enligt regeringens synsätt inte
någon större roll. Man kan ju trolla bort differensen
genom att övergå till att definiera hemvärnet i termer
av antalet bataljoner, nämligen 170 stycken, i stället
för antalet aktiva hemvärnsmän. Att det finns vakan-
ser, i en del fall betydande vakanser, i dessa 170 ba-
taljoner tycks inte bekymra så stort.
Vi kristdemokrater kan inte acceptera att rege-
ringen döljer summan, och kanske också misslyckan-
det, när det gäller att rekrytera till hemvärnet med en
kosmetisk organisationsförändring.
Herr talman! I den kristdemokratiska motion som
behandlats av utskottet föreslår vi att regeringens
passiva personalförsörjningsstrategi för hemvärnet
ersätts med en offensiv strategi som bygger på direkt-
rekrytering enligt den modell som redan finns i dag.
Men eftersom unga människor i dag lever ett mer
hektiskt liv än för bara något decennium sedan måste
kontraktsmodellen dessutom bygga på flexibilitet och
någon form av ekonomiskt incitament som ter sig
tillräckligt lockande. Grunden för deltagande måste
dock alltid vara frivillighet och medborgerligt enga-
gemang.
En kontrakts- och rekryteringsmodell bör därför
kunna anpassas för studerande vid universitet och
högskola. En ytterligare kontrakts- och rekryterings-
modell bör kunna anpassas för unga män och kvinnor
som just har tagit steget in i förvärvslivet.
De modeller vi skissar i motion och reservation
medger en jämn och kontinuerlig personalförsörjning
som innebär att i stort sett samtliga hemvärnsbataljo-
ner ständigt är kompletta.
Modellen innebär också att folkförsvarstanken i
högre grad än med nuvarande urholkade värnplikts-
system kan vidmakthållas. Det är därför Kristdemo-
kraternas uppfattning att regeringen snarast bör utreda
förutsättningarna för en personalförsörjningsmodell i
linje med vad som finns beskrivet i vår motion, men
också i reservationen.
Herr talman! Ett annat problem när det gäller
hemvärnets framtid handlar om vilken roll hemvärnet
egentligen ska spela i de nya nationella skyddsstyrkor
som är under uppbyggnad, men som i dagsläget fort-
farande befinner sig på planeringsstadiet. I stora delar
av vårt land är det hemvärnet som ska säkerställa
försvarsmaktens möjligheter till territoriell närvaro.
Men det framkommer inte i den proposition som vi
nu behandlar hur regeringen har tänkt att hemvärnet
ska organiseras inför framtiden och utifrån de fast-
ställda fyra huvudmålen. Det påpekas att hemvärnet
ska ingå i de nationella skyddsstyrkorna. Det låter
bra, men i propositionen anges inte hur denna sam-
ordning ska organiseras eller fungera. Det anges i
stället att regeringen ska återkomma i budgetproposi-
tionen för 2003 samt i nästa försvarsbeslutsproposi-
tion avseende de nationella skyddsstyrkornas närmare
utformning. Därmed blir den proposition som vi de-
batterar i dag hängande fritt i luften.
Kristdemokraterna anser därför att regeringen sna-
rast ska återkomma med ett klargörande förslag om
hur den frivilliga totalförsvarsverksamheten ska in-
tegreras i de nationella skyddsstyrkorna och hur den
verksamheten ska organiseras och ledas samt vad den
konkret ska innehålla och vad detta innebär för total-
försvaret i stort.
Herr talman! Folkrörelserna har haft en stor bety-
delse för den demokratiska utvecklingen i vårt land.
Också inom totalförsvaret finns en väl etablerad fri-
villig verksamhet.
Under den tidigare nämnda, flera år långa, beläg-
ringen och terrorverksamheten riktad mot befolk-
ningen i Sarajevo och Bosnien-Hercegovina lyckades
människorna hålla stånd mot granatattacker och
prickskytte. En anledning till detta var de frivilliga
organisationer som byggdes upp och som både för-
enade och hjälpte människor att inte tappa modet utan
att i stället överleva. Det bildades exempelvis det som
vi i Sverige kallar hemvärnsgrupper till skydd för
människorna. Dessutom bildades grupper som hjälpte
gamla och sjuka att få vatten, mat och kläder och som
såg till att förskolor och skolor fungerade någotsånär,
att människor inte frös ihjäl, att sårade och skadade
tröstades och hjälptes, att utarbetad sjukvårdspersonal
avlöstes och att teatergrupper försökte få barnen att
tänka på något annat än det fruktansvärda som hände
runtomkring dem m.m.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att uppdrag
och statliga medel till frivilliga försvarsorganisationer
bör utgå från huvuduppgifterna, dvs. att verka för
totalförsvarets demokratiska förankring, för en höj-
ning av samhällets och medborgarnas beredskap att
möta olika påfrestningar genom information och
upplysning och för att höja individens förmåga att
dels själv kunna förebygga och klara olika påfrest-
ningar, dels ge stöd och hjälp åt andra medborgare
som drabbas. I huvuduppgifterna ingår också att vara
en förstärkningsresurs för kommuner och statliga
myndigheter vid extraordinära situationer, att med-
verka med kompetens och resurser vid olika typer av
internationella insatser och att bidra till personalför-
sörjningen till totalförsvarets utbildnings-, bered-
skaps- och krigsorganisationer. Det finns en stor
resurs hos de frivilliga organisationerna som måste
tas till vara.
Herr talman! Utan att det bekräftas i den proposi-
tion som vi nu diskuterar infinner sig tanken att rege-
ringens tanke är att frivilligorganisationerna ska er-
sätta åtminstone en del av de funktioner som försvun-
nit i det hårt nedbantade totalförsvaret. I så fall måste
det framgå tydligt i planerna för verksamhet och
organisation av det framtida totalförsvaret samtidigt
som relevanta resurser, inte minst när det gäller peng-
ar och materiel, ställs till frivilligorganisationernas
förfogande.
Som jag redan har nämnt ställer jag mig bakom
Kristdemokraternas reservationer, men yrkar bifall till
reservation 4.