Herr talman! Andreas Carlgren har frågat mig vil-
ka åtgärder regeringen tänker vidta med tanke på den
akuta situation som uppstått på grund av de nya reg-
lerna för de fristående skolorna.
De fristående skolorna är en del av vårt svenska
offentligt finansierade skolväsende. Fristående skolor
är sinsemellan olika och bidrar till en mångfald inom
skolväsendet. Mångfalden i sig är positiv och är ofta
en förutsättning för utveckling och pedagogisk förny-
else.
Elever i fristående skolor skall ha likvärdiga vill-
kor med elever i kommunala skolor. Detta är innebör-
den i skollagens bestämmelse att hemkommunens
bidag till en fristående grundskola skall bestämmas
med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov
efter samma grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till de egna grundskolorna.
Varje skola skall ha resurser med hänsyn till ele-
vernas behov. Det är skolans uppgift att ta hänsyn till
elevernas varierande behov, att överbrygga kunskap-
sklyftor och sociala olikheter. För eleverna är det
viktigt att få en likvärdig utbildning av god kvalitet
som lägger grunden för ett fortsatt lärande. För att
säkra elevernas rätt till en likvärdig utbildning av hög
kvalitet skall alla skolor, oavsett huvudman, ha jäm-
förbara ekonomiska villkor.
Andreas Carlgren refererar till regionala rapporter
från Friskolornas riksförbund och framhåller att skill-
naderna är stora mellan kommunerna både vad gäller
principerna för tilldelning av bidrag och storleken på
dessa. En naturlig följd av det decentraliserade ansva-
ret för skolan är att det inte längre finns något för
kommunerna enhetligt system för att fördela resurser
till de offentliga grundskolorna. Skolverkets nationel-
la uppföljning av skolans kostnader visar på stora
variationer i skolkostnader mellan olika kommuner.
Skolverket konstaterar dessutom i rapport nr 109 Att
välja skola att skillnaden mellan skolor är större än
skillnaden mellan kommuner. En nationellt likvärdig
utbildning förutsätter att resurserna fördelas utifrån
elevernas skilda behov och inte lika för varje skola.
Kommunerna har frihet att själva formulera principer
för sin resursfördelning inom ramen för gällande
lagbestämmelse. Principerna skall vara lika för kom-
munala och fristående grundskolor, men utfallet skall
kunna variera beroende på skillnader mellan elevernas
behov och skolornas åtaganden.
Frågan om hur ersättningen för lokalkostnader
lämpligen bör beräknas är komplicerad. I det sam-
manhanget måste man bl.a. hålla i minnet att en
kommun faktiskt har högre kostnader till följd av sin
skyldighet att erbjuda alla skolpliktiga barn och ung-
domar en plats i grundskolan. Det medför att en
kommun inte på samma sätt som en fristående skola
kan sätta ett tak för hur många elever man tar emot.
Kommunen måste ha en beredskap att ta emot alla
elever i skolpliktig ålder som inte bereds plats i en
fristående skola. En kommun kan således inte optime-
ra sitt lokalinnehav på samma sätt som en fristående
skola.
De nya reglerna ger Skolverket en möjlighet att
återkalla rätten till bidrag, om verksamheten vid en
fristående skola förändras i sådan utsträckning att det
innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i
den kommun där skolan är belägen. Hittills har denna
möjlighet inte tillämpats i något fall.
Andreas Carlgren åberopar en artikel i tidningen
Kommun Aktuellt och säger att kommunerna med
hänvisning till den nya lagstiftningen tar chansen och
försöker stoppa fristående skolor. Av 9 kap. skollagen
framgår tydligt att det inte är kommunerna utan Skol-
verket som skall pröva frågan om godkännande och
rätt till bidag för en fristående grundskola. Efter det
att de nya bestämmelserna för fristående skolor trätt i
kraft, har ett rekordstort antal ansökningar om god-
kännande och rätt till bidrag inkommit till Skolverket.
Hittills har Skolverket endast förklarat en skola icke
bidragsberättigad med hänvisning till påtagligt nega-
tiva följder för skolväsendet i den kommun där skolan
är belägen.
Den nya lagstiftningen har tillämpats under mind-
re än ett år. Efter det första året skall den kommitté
som regeringen tillsatt för uppföljning av resursför-
delningen till fristående grundskolor lämna sin första
rapport. Då kommer ett första rikstäckande underlag
att finnas för en preliminär bedömning av hur de nya
resursfördelningsreglerna har fungerat. Dessförinnan
är jag inte beredd att föreslå någon ändring av den
nya lagstiftningen på området.