Fru talman! Inledningsvis yrkar jag avslag på
samtliga till detta betänkande avgivna reservationer
och bifall till hemställan i dess helhet i lagutskottets
betänkande nr 14.
I betänkandet tas ett antal motioner inom det im-
materialrättsliga området upp. Motionerna rör patent-
sökningsförfarandet, patent på liv och livsformer
samt skydd för s.k. bruksmodeller. Slutligen tas en
allmänt hållen motion rörande skydd av immateriella
rättigheter upp i betänkandet.
Till en början kan konstateras att samtliga motio-
ner pekar på viktiga förhållanden att beakta i lagstift-
ningen beträffande de immateriella rättigheterna. De
motioner som berör patentsökningsförfarandet vill
framför allt underlätta möjligheterna genom lägre
avgifter och förenklade handläggningsrutiner.
Vad gäller de avgifter som den patentsökande har
att erlägga bygger detta på ett system som, vilket
Henrik S Järrel mycket riktigt påpekade, har lägre
avgifter vid inledningen av rättighetsperioden och
högre under den senare delen av patentets livslängd.
Orsaken härtill är självfallet att hänsyn tas till de
initialt höga forsknings- och utvecklingskostnader
vilka är förknippade med uppfinningen. Möjligheter-
na till lönsamhet ökar ju med patentets livslängd.
I betänkandet uppskattas, som mycket riktigt tidi-
gare påpekats, den totala patentkostnaden till 50 000
kr, med en tillkommande årsavgift om 10 000 kr. Av
dessa avgifter torde endast en mindre del utgöra kost-
nader för själva ansökan. Enligt betänkandet tar myn-
digheten en ansökningsavgift om 3 800 kr samt en
tillkommande tryckningsavgift om 900 kr. En totalt
övervägande del av kostnaden går till ombudsarvoden
och översättningskostnader, vilka för det mesta tas ut
av enskilda företag i patentbranschen. Därvid kan den
slutsatsen dras att vi via politiska beslut i den svenska
riksdagen endast kan påverka en mycket liten del av
patentets totala kostnad.
Självfallet skall ansökningsavgifter inte vara hög-
re än att det skall vara möjligt att söka patent utan
alltför stora ekonomiska insatser. Dock torde inte
myndighetens nuvarande avgifter vara av avgörande
art för den patentsökandes ekonomiska förmåga att
bära patentkostnaden. Trots detta har denna fråga
tagits upp i en skrivelse från Patent- och registre-
ringsverket till den svenska regeringen. Från Justitie-
departementet kan förväntas en departementsprome-
moria i ärendet under detta år.
Även på EU-nivå är frågan aktuell. Såväl det
handläggningsmässiga förfarandet som avgiftsnivåer-
na har varit föremål för behandling för patent inom
den europeiska gemenskapen.
Sammanfattningsvis kan i denna del konstateras
att arbete pågår med de viktiga frågeställningar som
motionärerna tar upp, och vi har därför anledning att
återkomma i dessa diskussioner i samband med en
kommande proposition. Detsamma kan sägas vad
gäller de motionsyrkanden som berör s.k. bruksmo-
dellsskydd.
Fru talman! Jag går nu vidare för att kommentera
de motioner som berör patenträtt på biotekniska upp-
finningar. Först och främst kan sägas att den patent-
lagstiftning som finns möjliggör även patent på denna
typ av uppfinningar.
De motioner som inlämnats i denna del kan be-
skrivas på det sättet att man vill inskränka möjlighe-
terna till patent på liv eller livsformer utöver det som
anges i lagstiftningen. Ett par motioner uttalar därut-
över att Sverige i internationella organ skall verka för
ett förbud mot patent på biotekniska uppfinningar.
Jag vill påminna om att det i den svenska lagstift-
ningen finns begränsningar för vad som är patente-
ringsbart. Som motionärerna säkert vet kan patent ej
meddelas för uppfinningar vilka strider mot goda
seder och allmän ordning. Patent kan ej heller erhål-
las för djurraser eller växtsorter. Detta gäller också
framställning av växter och djur, vilket väsentligen
sker genom ett biologiskt förfaringssätt.
Utgångspunkten i ett EU-direktiv pekar i likhet
med den svenska lagstiftningen mot begränsningar i
rätten att erhålla patent på det biotekniska området.
Enligt direktivet kan enbart uppfinningar vilka grun-
dar sig på en isolerad beståndsdel av människokrop-
pen eller en del som på annat sätt framställs genom
ett tekniskt förfaringssätt bli patenterade.
Fru talman! Jag vill sammanfatta den socialdemo-
kratiska gruppens motiv till avslag på reservationen
enligt följande:
Den svenska patentlagstiftningen ligger väl i linje
med det EU-direktiv som utfärdats inom det biotek-
niska området. Att verka för ett förbud mot biotek-
niska uppfinningar på det sätt som vissa av motioner-
na framställer det skulle på ett allvarligt sätt äventyra
forsknings- och utvecklingsframsteg inom ett område
där just dessa framsteg varit en av de mest tongivande
för människan de senaste årtiondena.
Dessa framsteg kan t.o.m. sägas vara av väsentlig
betydelse för den ekonomiska tillväxten och möjlig-
heterna till sysselsättning de kommande årtiondena.
Det ger också en unik möjlighet till medicinska fram-
steg för mänskligheten.
Det skall dock kraftfullt understrykas att det bio-
tekniska området också är omgärdat av svåra etiska
och moraliska frågeställningar. Lagutskottet har ock-
så pekat på detta i sitt betänkande och anför också
behovet av en ökad tydlighet vad avser de etiska och
moraliska gränserna när det gäller att kunna patentera
biotekniska uppfinningar. Denna diskussion kan med
fördel föras i samband med diskussionerna om inför-
livande av nämnda EU-direktiv i den svenska lag-
stiftningen.
Jag vill också peka på att regeringen 1997 tagit ett
initiativ i denna fråga genom tillsättandet av en par-
lamentarisk kommitté, vilken skall analysera den
moderna bioteknikens möjligheter och risker. Detta
uppdrag skall slutredovisas senast den 1 juni år 2000.
Fru talman! Jag övergår nu till att kommentera
den motion som Agne Hansson och Viviann Gerdin
väckt rörande tillämpningen av det s.k. jordbruksun-
dantaget i den relativt nystiftade lagen om växtföräd-
larrätt, vilken varit i kraft sedan den 1 juli 1997. Mo-
tionärerna pekar på att den som utför s.k. rensning
eller betning av säd omfattas av undantag från sort-
ägarens ensamrätt på växtsorten. Lagutskottet har i
sitt betänkande i anledning av en likartad motion från
föregående år uttryckt en viss förståelse för den tolk-
ning som motionärerna gett uttryck för. Från rege-
ringens sida har också uttalats att det finns anledning
till viss kritik av EU-rätten i detta avseende.
Behovet av en gemensam utformning av lagstift-
ningen på detta område inom EU fick dock fälla ut-
slaget att inte profilera den nya lagen så tydligt som
motionärerna skulle önskat. Det skall i detta sam-
manhang pekas på de risker för konflikter med gäl-
lande EU-rätt som skulle ha kunnat uppkomma om
1997 års lag om växtförädlarrätt hade utformats på
det sätt som motionärerna angivit. I avvaktan på
vägledande avgöranden inom detta område får vi lita
till parternas egen förmåga att avtala om sina mellan-
havanden på detta område.
Fru talman! Som tidigare påpekats i mitt anföran-
de pågår ett arbete inom Regeringskansliet för att
bringa förändringar i den riktning som framgår i fler-
talet av de motioner som avgetts inom det immaterial-
rättsliga området. Kanske är ordet tålamod det ord
som bäst sammanfattar den hållning vi socialdemo-
krater vill anlägga i avvaktan på de initiativ som
aviserats från regeringens sida.
Patenträttsområdet är i stora stycken ett område
där stor noggrannhet och eftertänksamhet bör vara
adelsmärken då detta ofta är ett resultat av stora och
kostsamma forskningsinsatser från enskilda företags
och innovatörers sida. Lagstiftningen på patenträtt-
sområdet måste motsvara ett gott skydd och en ga-
ranti för den immateriella tillgång som ett patent
medför. Det är en självklarhet att patentsystemet skall
utformas på ett sådant sätt att det inte innebär alltför
stora handläggningsmässiga fördröjanden eller eko-
nomiska åtaganden för uppfinnaren. Om detta är alla i
denna kammare överens. Vi har anledning att se fram
emot ytterligare regeringsinitiativ inom detta område,
vilka förhoppningsvis tillgodoser flera av motionä-
rernas önskemål.
Fru talman! Med hänvisning till vad jag tidigare
har anfört yrkar jag avslutningsvis åter bifall till hem-
ställan i lagutskottets betänkande nummer 14 och
avslag på de reservationer som avgivits i detta betän-
kande.