Fru talman! Lagutskottets betänkande nr 14 be-
handlar ett antal motioner från den allmänna mo-
tionstiden som rör frågor om förenklad patent- och
växtförädlarrätt.
Den socialdemokratiska regeringen har ju sedan
några år börjat tala ganska väl om småföretagen och
deras betydelse för vårt land. Den samlade borgerlig-
heten tycker dock att det har blivit ganska mycket
prat under de här åren och mindre av konkreta resul-
tat. Efter stora påtryckningar tillsattes den s.k. småfö-
retagsdelegationen av regeringen; det var bra. Den
har också avgett sitt betänkande med 71 konkreta
förslag. Några av dem har man möjligen tagit ad
notam i det nya superdepartementet, Näringsdeparte-
mentet, strax före jul. Men de flesta av dem återstår
ännu att realisera.
Ett gott näringsklimat kännetecknas bl.a. av goda
villkor för uppfinnare och innovatörer och möjlighe-
ter att kommersialisera uppfinningar och innovationer
och att också småföretag skall få lättare att tillgodo-
göra sig resultaten av forskning och utveckling.
I det här motionsbetänkandet hänvisar majoriteten
till olika pågående beredningar av patentfrågorna.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet har däremot i en gemensam reservation,
nr 1 - som jag för övrigt, fru talman, ber att få yrka
bifall till - velat markera att det här ärendet med
förenklade patent brådskar mer än vad regeringen och
dess samarbetspartier tycks ana eller vilja inse.
Vi har från vårt håll länge påtalat behovet av ett
mer förenklat patentförfarande, och Centern, Folk-
partiet och kd har faktiskt också gjort det under en
följd av år.
EG-kommissionen gav i juni 1997 ut en grönbok
om patentsystemet i Europa. I den tar kommissionen
bl.a. upp frågan om vilka avgifter som i första hand
skall kunna sänkas och frågan om det är möjligt att
efter amerikansk förebild införa förmånligare avgifter
för små och medelstora företag. Vi tycker att det är en
ordning som är värd att överväga också i vårt land.
EG-kommissionen har uttalat att det finns ett be-
hov av ett gemenskapspatent, ett patent som är billigt
både jämfört med ett amerikanskt patent och i för-
hållande till ett europeiskt patent. Kommissionen har
dragit slutsatsen att det är nödvändigt att införa en
särskild status för patentskydd inom EU och att det
skall ske genom enklare förfaranden och lägre kost-
nader. Kommissionen menar att man bör främja in-
novationsverksamheten över huvud taget och stödja
det arbete som nationella patentverk utför.
De svenska avgifterna för patentansökning bygger
på låga initialkostnader och progressiva årsavgifter.
Tanken är att den som upprätthåller sitt patent även
har framgång med sin uppfinning och då kan betala
årsavgifter i en stigande skala, dvs. högre avgift ju
längre tiden förflyter.
Man räknar med att den totala kostnaden för ett
patent med patentskydd uppgår till ca 50 000 kr. Om
man dessutom önskar ett patentskydd under tio år
tillkommer årsavgifter på drygt 10 000 kr. Om man
vill ha ett patentskydd som omfattar åtta länder är
man uppe i en kostnad på omkring 200 000 kr vartill
sedan kommer kostnader för årsavgifter.
Det här är stora kostnader. De hänför sig främst
till ombuds- och översättningskostnader.
Patent- och registreringsverket väckte 1996 i en
skrivelse ett förslag om förenkling och förbilligande
av handläggningsförfarandet. Det är meningen att
detta skall resultera i en departementspromemoria så
småningom. Men det här tar tid, fru talman, och tid är
pengar. Det handlar om väntan för många företag.
EG-kommissionen lade dessutom i januari 1998
fram ett förslag till direktiv om tillnärmning av de
rättsliga ordningarna för bruksmodellskydd för upp-
finningar. Sverige, Luxemburg och Storbritannien
saknar i dag den här typen av bruksmodellskydd. Vi
reservanter menar att man inom regeringen allvarligt
bör överväga att införa ett sådant. Tanken bakom
detta är att det skall vara en snabb och enkel registre-
ring, lägre skyddsvillkor, en låg kostnad och möjlig-
het till ett preliminärt skydd i avvaktan på att ett pa-
tent senare kan meddelas.
Den genomsnittliga tiden för meddelande av
bruksmodellskydd i de länder som har sådant är sex
månader, medan det för ett patenträttsligt förfarande
brukar åtgå mellan två och fyra år. Det är en väsentlig
skillnad.
Villkoren för att erhålla ett bruksmodellskydd
skall vara mindre strikta och lättare att uppfylla än
när det gäller patent, vilket gör det möjligt att även
skydda uppfinningar som endast innebär smärre tek-
niska framsteg. Man slipper alltså den tunga tids-
ödande prövningen av teknik, verkshöjd och framför
allt, som det heter i det här sammanhanget, förpröv-
ning av nyhet och uppfinningshöjd.
Skyddstiden skall omfatta sex år från ansöknings-
dagen, med möjlighet till förlängning i två perioder
om vardera två år, dvs. maximalt tio år.
Fru talman! Jag återkommer till Småföretagsdele-
gationen. Den har alltså själv lagt fram ett förslag om
att man skall nedbringa kostnaderna och att det skall
bli lättare att ansöka om och upprätthålla patent.
Dessutom har Småföretagsdelegationen föreslagit att
Riksrevisionsverket skall få i uppdrag att granska
handläggningstiderna hos Patent- och registrerings-
verket och se över kostnaderna för att upprätthålla
och erhålla patent.
Vi reservanter ansluter oss till att Riksrevi-
sionsverket ges denna uppgift.
Vidare säger Småföretagsdelegationen att man bör
överväga att införa ett särskilt bruksmodellsskydd
också i Sverige, såsom jag tidigare redogjort för. Vi
reservanter delar uppfattningen att man bör göra det.
Men det bör göras med större skyndsamhet än den
som regeringen nu ådagalägger.
Fru talman! Mot denna bakgrund ber jag att än en
gång få yrka bifall till reservation nr 1.