Fru talman! I dag debatterar vi en svensk Asien-
strategi inför 2000-talet utifrån regeringens skrivelse
Framtid med Asien med förslag till en svensk Asien-
strategi, och jag vill säga att jag som kristdemokrat är
glad över att vi nu kan göra det. Samtidigt vill jag
ändå påminna om att benämningen "Asienstrategi" är
lite vilseledande, eftersom den nu framlagda strategin
bara omfattar asiatiska länder från Pakistan och ös-
terut. Därför är det på sin plats att man, när man talar
om denna strategi, också visar på denna begränsning.
Dessutom är det ju angeläget att vi tar fram strategier
även för övriga delar av Asien.
I vår motion med anledning av denna skrivelse tar
vi upp ett antal frågor som vi kristdemokrater menar
borde ha fått en annan behandling. Jag vill i min
inledning börja med yrkandet om utökat bistånd till
Asien som också har lett till den reservation som vi
har tillsammans med Folkpartiet. Jag yrkar bifall till
reservation nr 1.
Fru talman! Ett faktum som kanske inte är så känt
är att en miljard människor eller omkring tre fjärde-
delar av världens fattiga lever i Asien. Mot den bak-
grunden är det också naturligt, enligt vårt sätt att se
det, att fattigdomsbekämpningen måste inta en central
roll i det internationella samarbetet med Asien. Men
trots denna fattigdom och trots att förutsättningarna
för att uppfylla det övergripande målet för utveck-
lingssamarbetet, att minska fattigdomen i världen, har
visat sig bättre i Asien än i andra delar av världen har
det svenska biståndet dit halverats på 20 år. Vi krist-
demokrater beklagar och ifrågasätter denna minsk-
ning.
I dessa EU-valets dagar känns det naturligt för
mig som kristdemokrat att framhålla att fattigdoms-
bekämpningen också bör få en större tyngd genom
det gemensamma utvecklingssamarbete som drivs
genom EU. Tillsammans med Danmark och Holland
kan vi verka för en högre biståndsnivå i övriga EU-
länder för att vi tillsammans skall närma oss FN-
målet om en biståndsnivå på 0,7 %. Vi kristdemo-
krater kommer att aktivt agera för detta.
Vi menar också att det svenska utvecklingssamar-
betet kan och bör ske bilateralt i ett utökat samarbete
med några av de asiatiska länderna med relativt stark
ekonomi, t.ex. Taiwan och Sydkorea.
Svenskt utvecklingssamarbete bör koncentrera sig
till de områden som vi kan bäst, och vi menar att en
tydlig arbetsfördelning måste ske inom EU och givar-
samfundet i övrigt, så att dubbelarbete undviks.
Uppbyggnaden och utvecklingen av demokratiska
institutioner och rättssamhället måste spela en central
roll i utvecklingssamarbetet.
Fru talman! Vi delar regeringens uppfattning att
det civila samhället har en avgörande betydelse för
ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokra-
tins utveckling. Folkrörelsernas betydelse för den
demokratiska utvecklingen i vårt land kan inte över-
skattas. Folkrörelserna har också sedan slutet av
1800-talet varit vägledande när det gäller det interna-
tionella engagemanget. Vi borde verkligen lyfta på
hatten för dem.
Miljöhänsyn måste utgöra en viktig del av den
ekonomiska utvecklingen, inte minst i en så folkrik
del av världen som Asien, annars kan följderna bli
katastrofala. Den snabba asiatiska industrialiseringen
har gjort att miljöproblemen accentuerats och accele-
rerat. Det pågår dock ett viktigt internationellt samar-
bete för att förbättra miljön och miljöpolitiken i Asi-
en, men det är inte tillräckligt för att vända den nega-
tiva utvecklingen.
Vi kristdemokrater har länge motionerat om att
projektexportsekretariatet skall få större resurser, och
vi kan nu med tillfredsställelse konstatera att det nu
fått både vidgat mandat och större resurser.
Fru talman! Fred och säkerhet är viktiga frågor
även i den otrygga del av världen som Asien utgör
med 140 mellanstatliga och interna konflikter. Att
förebygga och lösa de olika hot som finns utgör kan-
ske den allra viktigaste åtgärden för en positiv eko-
nomisk utveckling i Asien. Detta måste kontinuerligt
och konsekvent betonas i svensk utrikespolitik, både
bilateralt och i samarbete inom FN, ASEM och EU.
Förhållandena i Nordkorea är mycket bekymmer-
samma, inte minst genom svältkatastrofen. Upp till 3
miljoner kan ha svultit ihjäl. Men det är så tyst om
det. Varför? FN har vädjat om hjälp vid fem tillfällen.
Sverige har här ett särskilt ansvar genom att vi som
enda EU-land har diplomatisk representation i landet.
Fru talman! Vårt deltagande i det internationella
samarbetet för demokrati, säkerhet och utveckling får
aldrig begränsas till vårt närområde och Europa utan
måste också ske globalt. I Öst-, Syd- och Sydostasien,
som vi debatterar i dag, finns flertalet av världens
fattiga. Här finns en ekonomisk kris. Det är en region
som också är svårt drabbad av konflikter och olika
andra kriser, t.ex. översvämningar. Men här finns
också stora utvecklingsmöjligheter både politiskt och
ekonomiskt, vilket är en förutsättning för en långsik-
tig utveckling i positiv riktning. Det är nu hög tid att
se över svensk politik i denna del av världen, och det
vi gör i dag är en bra början.