Fru talman! Vänsterpartiet har haft åtskilligt att
säga om Asienskrivelsen. Men i stället för att göra en
hel serie av reservationer har vi valt att avge ett läng-
re särskilt yttrande där vi lämnar alla våra synpunkter
i stort och smått. Här vill jag dock ta upp några syn-
punkter som vi anser är särskilt viktiga.
Regeringen har under det gångna året levererat två
skrivelser om två världsdelar, först en om Afrika och
nu en om Asien. Båda har varit viktiga och intres-
santa. De är väl värda att diskutera.
Det kan kanske i och för sig te sig en aning väl
storvulet när ett litet land som Sverige presenterar en
långsiktig politisk strategi gentemot hela världsdelar.
Men det är kanske inte alltid som storlek och resurs-
rikedom automatiskt medför att man också har bra
idéer.
Vänsterpartiet uppskattar regeringens skrivelse
och det utredningsarbete som föregått den, eftersom
det var vårt parti som för flera år sedan föreslog ett
utarbetande av en Asienstrategi.
I ett avseende är studierna och regeringens förslag
dock nedslående. I såväl bakgrundsstudierna som i
referensgruppen har det funnits mycket få kvinnor,
och det har påverkat arbetsgruppens resultat.
Regeringens skrivelse behandlar jämställdhetsfrå-
gan bara utifrån ett juridiskt rättsligt perspektiv. Vi
vet alla att det finns ett samband mellan rättskipning
och materiella, ekonomiska förhållanden. Det är
lättare att klara sig inför rätta med bra och ofta dyr
advokat. Man klarar sig sämre med en billig, oenga-
gerad och dålig advokat.
Kvinnors materiella förhållanden är sämre än
mäns, alldeles särskilt i tredje världen. Därav följer
att deras rättsliga ställning och sociala status är sämre
än männens - detta trots att det i hela tredje världen,
även i Asien, är kvinnorna som står för en mycket
stor del av det verkligt produktiva arbetet. Kvinnorna
spelar en stor ekonomisk roll men har ingen eller
ringa makt. Detta bestämmer också deras rättsliga
ställning. Man kan alltså inte behandla kvinnornas
ställning enbart som en fråga om mänskliga rättighe-
ter. Det handlar också om mänskliga villkor och
mänskliga ekonomiska förhållanden för kvinnorna.
Mycket av denna stora och viktiga problematik
finns inte med i Asienskrivelsen, sannolikt beroende
på den dåliga kvinnliga representationen.
På den här punkten är vi mycket kritiska. Vi är
alldeles särskilt kritiska eftersom det har gått en tid
sedan man för det svenska biståndet antog ett sjätte
biståndsmål, nämligen jämställdheten som utveck-
lingsfaktor.
Könsproblematiken måste behandlas som ett ut-
vecklingsproblem. Särskild uppmärksamhet bör äg-
nas åt de länder där kvinnorna har varit delaktiga i
kampen för nationell frigörelse, t.ex. Vietnam. Nu
gäller det att kvinnorna i en ny situation förmår att
behålla och stärka sin ställning i samhällslivet. Jäm-
ställdhetsproblematiken måste ges en högre prioritet.
Att hela denna mycket viktiga del fallit bort är att
betrakta som ett allvarligt förbiseende.
Fru talman! Det finns ytterligare en punkt där vi
ställer oss frågande till hur genomtänkt regeringens
Asienstrategi är. Man ser gärna att människor ökar
sina kunskaper om Asien för att de skall kunna arbeta
i Asien. För detta krävs kunskaper om kulturella
förhållanden, kunskaper om traditioner och sedvän-
jor. Det krävs också kunskaper i en rad olika språk.
Men regeringens forskningsproposition prioriterar
naturvetenskap på bekostnad av humaniora och sam-
hällsvetenskap. Det som står att läsa i Asienskrivelsen
går inte ihop med vad regeringen säger i sin forsk-
ningsproposition.
Vänsterpartiet vill göra invändningar mot en del
något besynnerliga påståenden i regeringens skrivelse
om att Asienkrisen visar klara likheter med den
svenska finanskrisen 1992-1993. Det är väl känt att
varje kris har sin särskilda historia. Att framställa
dessa båda kriser som parallella fenomen är både
ohistoriskt och ytligt.
Vi förstår inte hur man över huvud taget kan jäm-
föra så skilda ekonomier som en plötsligt snabbt
växande ekonomi i snabb industrialisering med prak-
tiskt taget fullständig avsaknad av arbetsrätt och lag-
stiftad normalarbetsdag med en sedan decennier full-
vuxen västerländsk ekonomi där mycket av detta
finns. Detta avsnitt visar på att man i skrivelsen lyft
sig till så abstrakt nationalekonomiska nivåer att man
kommit himlen nära. När abstrationsnivån nått sådana
nivåer att man bortser från stora och väsentliga delar
av verkligheten torde analysresultaten bli tämligen
värdelösa.
Man får tala hur mycket man vill om globalisering
och modern informationsteknik. Den indiske bondens
värld och den afrikanska vattenbärerskans värld blir
lika fullt inte densamma som den europeiske metall-
arbetarens eller dataprogrammerarens.
Fru talman! Barnens situation är ytterst svår i Asi-
en. Den svenska regeringen har i annat sammanhang
hörsammat riksdagens begäran om att införa ett barn-
perspektiv i biståndet. Överraskande är att skrivelsen
ägnar denna fråga ringa uppmärksamhet. Vi har med
jämna mellanrum fått rapporterat i TV, tidningar,
böcker och andra medier om barnarbete, barnprosti-
tution, bortgiftande av minderåriga flickor m.m. Det
finns en stark och bred opinion i Sverige med ett
djupt engagemang i dessa frågor.
Vänsterpartiet anser att regeringen borde ta till va-
ra den opinion mot barnarbete och barnprostitution
som finns. Här skulle stöd till och uppmuntran av en
rad frivilligorganisationer betyda åtskilligt. På den
här punkten är den opinion som finns en outnyttjad
resurs.
Fru talman! På en punkt skulle jag gärna vilja sä-
ga något allmänt om säkerhetsläget i Asien. Det
skulle i och för sig också kunna gälla Afrika. Proble-
met är detsamma. Vi har sett detta problem också i
Europa.
Det finns många konflikter i Asien och i Afrika
skapade i kolonialismens spår. Många stater består av
flera nationaliteter. I en del stater är nationaliteten så
att säga statsbärande, samtidigt som den utgör en
minoritet i ett angränsande land. Detta är ett svår-
hanterligt problem som på olika sätt kan utnyttjas på
ett politiskt negativt sätt.
Ett folkslag kan bli härskande i en statsbildning
och paria i ett annat. I ekonomiska krislägen kan
dessa förhållanden utgöra sprängstoff. Det är uppen-
bart att problemen har blivit ytterst påtagliga under
det senaste årtiondet och kräver särskild uppmärk-
samhet, inte minst i Asien.