Herr talman! Jag tar den första frågan först. Den
s.k. makrobilden, dvs. den bild av ekonomins utveck-
ling som ligger till grund för bedömningen av inkoms-
ter och utgifter, tas ju fram i Finansdepartementet av
regeringskansliet. Där finns naturligtvis en osäkerhet.
Det har det alltid funnits och kommer alltid att finnas
eftersom man tittar på vad som skall hända under
ganska lång tid framåt.
Den redovisas för riksdagen. Den kan ifrågasättas
och granskas, men jag tror inte att det i den meningen
är något som kan användas som ett argument emot
den här modellen. Någon måste göra en bedömning
av vilken utveckling ekonomin tar. Någon måste
utifrån detta försöka bedöma vad det betyder för in-
komster och utgifter. Det sker första gången i rege-
ringskansliet.
Så till frågan om en moderatledd regering skulle
kunna rasera den generella välfärdspolitiken med
hjälp av budgetinstrumenten. Lars Bäckström borde
komma ihåg att det kan man göra även med dagens
budgetsystem.
Det handlar ju om att hävda folkligt förankrade
principer för offentlig ekonomi. Som exempelvis att
man skall passa sig för att låna till driften och att man
bör ha balans över konjunkturcykeln i offentliga fi-
nanser.
Om svenska folket röstar fram politiska krafter
som har en sådan inriktning att man kör sönder de
offentliga finanserna kan inget budgetsystem i världen
förhindra det. Det är i så fall ett politiskt systemskifte.
Det har vi kanske sett tendenser till tidigare, men just
nu, Lars Bäckström, går vi kraftfullt åt motsatt håll.