Herr talman! Den första frågan handlade om an-
slagsreserven. Det är rätt som Björn Samuelson säger,
att den kan vara olika stor i olika anslag. Vissa anslag
är lättare att budgetera, och då krävs en mycket liten
reserv. I fråga om andra anslag kan det vara svårt att
pricka rätt när det gäller nivån, och då krävs det en
större reserv.
Exempelvis arbetsmarknadsutgifterna är ju sådant
som skall fångas i den grundläggande bilden av den
ekonomiska utvecklingen. Vi vet ju vad som händer i
ekonomin om konjunkturen faller respektive går
uppåt. Det är när man bygger in den typen av scenario
som man får till stånd en vettig budgetering. Det finns
dock ingen garanti för att så alltid sker, att det hela
alltid blir rätt. Därför finns som en säkerhet i systemet
en reserv inom varje anslag, och den är olika stor
beroende på hur svårt detta är att budgetera. När det
gäller arbetsmarknadsutgifterna är den naturligtvis
större.
Herr talman! Det kommer att ske myndighetsför-
ändringar i den meningen att vi måste förbättra pro-
gnosarbetet och uppföljningsarbetet. Det är där som
svagheterna i systemet finns. Det förekommer påfal-
lande ofta och påfallande många fel, och det måste
rättas till. Om det har skall fungera för att man skall
få vettiga beslutsunderlag, måste man också veta
exakt var man står och var man kommer att hamna.